Underskottet blir 2 miljarder
Den sociala rättvisan, sysselsättningen, företagsamheten och miljöskyddet stod i fokus då regeringen presenterade den nya statsbudgeten för nästa år. Statsbudgeten bygger på ett underskott på två miljarder euro.
Regeringen presenterade resultaten från budgetmanglingen i går kväll.
En titt på budgeten visar att underskottet blir 2 miljarder.
Små- och medelinkomsttagare får sänkt skatt till ett totalbelopp på 200 miljoner.
Regeringen har ställt som mål att skapa 60 000 nya jobb. Utbildningen får 350 miljoner som riktas till alla utbildningsstadier.
Den avtagande ekonomiska tillväxten väckte ändå huvudbry på Ständerhuset på tisdagskvällen.
– Det ser dystert ut för världsekonomin. Den ekonomiska tillväxten har mattats av, vi har ett handelskrig på uppsegling och en ny väpnad konflikt i Saudiarabien. Alla dessa osäkerhetsmoment påverkar också Finlands exportdrivna ekonomi, säger statsminister Antti Rinne (SDP).
Enligt Rinne kommer regeringen att satsa på olika åtgärder som stimulerar den inhemska efterfrågan bland annat genom att satsa på en uppgradering av landets infrastruktur. Regeringen håller fast vid sin tidigare målsättning att skapa 60 000 nya jobb under denna regeringsperiod, men skärper nu tidtabellen för att nå sitt mål.
– Vi siktar på att skapa 30 000 nya jobb innan augusti nästa år. Vi måste höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Det är en förutsättning för att vi ska få budgeten i balans, säger Rinne.
Den sociala rättvisan ska främjas genom att sänka inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagarna med 200 miljoner euro och genom att slopa den förra regeringens aktiveringsmodell redan i januari nästa år.
– För oss är det viktigt att folkpensionen, arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen höjs, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.
Regeringskvintettens partiordförande lovordade i tur och ordning de kännbara satsningarna på utbildningssektorn. Enligt budgetförslaget satsar regeringen sammanlagt 256 miljoner euro på utbildningen nästa år.
Finansministeriets avgående statssekreterare Martti Hetemäki underströk att landets produktivitet inte har vuxit de senaste tio åren, vilket ställer krav på ett investeringspaket.
– Företagen ska kunna göra större avdrag och avskrivningar när de investerar i nya maskiner och anläggningar. Om ett företag samarbetar med universitet för att främja innovationer ska de här samarbetsprojekten beviljas skattelättnader på
Vi siktar på att skapa 30 000 nya jobb innan augusti nästa år. Vi måste höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Antti Rinne
upp till 50 procent, säger finansminister Mika Lintilä (C).
De statliga budgetanslagen för att stärka naturskyddet utökas med 100 miljoner euro och miljöskadliga företagsstöd ska slopas. Till exempel stödet till dieselbränsle på 120 miljoner euro ska läggas ned.
– Det här är en rejäl budget som bland annat gynnar skogsskyddet och klimatet, säger inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna).
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) betonade bland annat satsningarna på utbildningen, biståndet, jordbruket och höjningen av pensionerna.
– Jag är mycket glad över att vi äntligen lyckas höja de allra lägsta pensionerna. Viktigt är också att vi höjer barnbidragets ensamförsörjartillägg och att beskattningen lindras särskilt för låg- och medelinkomsttagare, säger Henriksson.
Sysselsättningen ska främjas bland annat genom att underlätta rekryteringen av utländsk arbetskraft och effektiverade satsningar på fortbildning.
Centerns nyvalda ordförande Katri Kulmuni underströk att bland andra ensamförsörjarna och studenterna nu får det bättre.
– Budgeten är dessutom regional balanserad, säger Kulmuni.
Statsbudgeten går lös på totalt 57,6 miljarder euro och har ett underskott på två miljarder euro. Nästa års skatteintäkter kommer enligt budgeten att landa på 47,1 miljarder euro och därtill räknar regeringen med att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 2,4 procent nästa år, vilket alltså skulle ge statliga inkomster på ytterligare en miljard euro.
Statens utgifter beräknas växa med cirka 3 procent per år under denna regeringsperiod. Statsskulden uppgår nästa år till 109 miljarder euro.
Kommunernas statsandelar ökar med 9 procent till sammanlagt 11,4 miljarder euro i jämförelse med situationen i år.