”Lag som hindrar insyn ökar risk för korruption”
Justitieminister Henriksson är beredd att se över offentlighetslagen
Offentlighetslagen, som slår fast vilken information allmänheten har rätt att få för att följa med hur våra skattepengar används, har naggats i kanten av att staten och kommuner flyttat verksamhet till bolag.
Det säger bland annat Justitiekanslern i sitt utlåtande om hur offentlighetslagen borde uppdateras för att motsvara den verklighet som bolagiseringarna lett till.
Utlåtandet gäller en rapport från i somras, som ger olika förslag om hur kraven på offentlighet borde gälla också sådana bolag och samfund som ligger under kommunernas eller statens bestämmande.
Enligt justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) finns skäl att se över lagen, även om hon ännu inte kommenterar hur.
– Ett samhälle med större öppenhet skapar också mer förtroende.
Aktiebolag som använder skattepengar omfattas inte automatiskt av offentlighetslagen, bara till viss del. Detta trots att de ägs av kommuner, samkommuner eller staten. Efter att bland annat Västmetrobolaget lyfts som ett exempel har frågan rört på sig.
I somras lämnade utredningsman Anna-Riitta Wallin in sin rapport om hur transparensen kunde bli bättre i Finland genom att utvidga offentlighetslagen till att gälla fler aktörer som använder skattepengar – också bolag där staten eller kommunerna har bestämmande inflytande.
Rapporten har varit på remiss
och fått över fyrtio utlåtanden som varierar stort: En del statsägda bolag och kommuner motsätter sig att lagen breddas, medan Justitiekanslern, Riksåklagarämbetet, journalistföreningar och Finlands företagare hör till dem som efterlyser mer transparens.
”Större öppenhet, mer förtroende”
– Vi har skäl att se över offentlighetslagen. Det har hänt mycket de senaste åren. Tidigare skedde beslutsfattandet i kommunerna i nämnder eller affärsverk, men nu har mycket verksamhet bolagiserats. Det gäller offentliga sektorn överlag, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) till HBL.
Hon kommenterar ännu inte hur offentlighetslagen borde revideras, utan inväntar alla utlåtanden och diskussion i regeringen.
Men hon fastslår att dagens lagstiftning åtminstone inte längre räcker.
– Det handlar om att förtroende, demokrati och öppenhet hör ihop. I ett samhälle med större öppenhet skapas också mer förtroende, säger justitieministern och hänvisar till de diskussioner om rättsstat och demokrati hon för som minister då Finland är EU-ordförandeland.
– En annan sak vi diskuterar bland justitieministrarna på EU-nivå är korruption. Har man en lagstiftning som förhindrar insyn i hur man använder skattebetalarnas pengar så leder det till större risk för korruption. Det är viktigt att inse, även om Finland brukar ligga i topp bland länder med minst korruption, säger Henriksson.
– Vi vill ju fortsätta vara i topp, och då måste vi se på till exempel upphandlingar inom städer och kommuner, och att vi har en större transparens. Jag tycker själv att det är ganska mycket begärt av de förtroendevalda som sitter i en kommuns revisionsnämnd att de ska veta allt.
En ny lagberedning kan ändå ta tid, säger hon, för att göras med god beredning och konsekvensbedömning.
Också systemet i Sverige och hur det i praktiken fungerat kan vara jämförelsegrund. I Sverige jämställer lagen aktiebolag, stiftelser, handelsbolag och föreningar med myndigheter ifall det är kommuner eller landsting som har bestämmandeinflytande över dem. I Finland blir handlingar i dessa bolag offentliga om de beställts av kommunen eller staten, behandlas av myndigheter eller i de fall då bolagen utövar offentlig makt. Då är offentlighetsprincipen begränsad bara till de fallen, även om hela bolaget skulle vara i offentlig ägo.
Wallins utredning har lämnats in till Justitieministeriet efter en lång debatt om hur tjänster utlokaliserats. Under förra regeringsperioden blev offentlighetsprincipen ännu mer aktuell då vårdreformen skulle innefatta fler privata aktörer och grunden lades för bland annat stora nya rälsbolag.
Ett annat exempel är då Västmetrobolaget, som är ett aktiebolag men ägs av Helsingfors och Esbo, inte utlämnade utredningar om hur kostnader skenade och tidtabellen ändrades.
Wallin tar i sin rapport avstamp i den skrivelse som sex journalistföreningar riktade till Justitieministeriet 2017, men offentlighetslagen gäller för alla medborgare, som kan göra informationsbegäran.
Lägger fram alternativa lösningar
Rapporten lägger fram olika alternativ, beroende på i vilken omfattning man vill utvidga transparensen. Den omfattar både bolag som står direkt under offentligt inflytande och sådana privata bolag som man har utlokaliserat offentliga förvaltningsuppgifter till.
Börsbolag som staten är majoritetsägare i skulle inte omfattas av detta, eftersom börsbolagen har sina regler på värdepappersmarknaden.
Wallin lägger fram två alternativ: ett snävare, där offentlighetslagen skulle utvidgas till affärsverk och bolag bara i de fall då de inte konkurrerar på den öppna marknaden, och ett mer omfattande förslag som skulle gälla också bolag som befinner sig i konkurrens med andra. I det senare fallet skulle bolagen ändå få hemlighålla affärshemligheter och annat sådant som skulle skada bolaget i förhållande till konkurrenterna.
Justitieminister Henriksson tar inte ställning till alternativen i det här skedet.
Wallin konstaterar också att lagen om aktiebolag redan nu tillåter att man skriver in offentlighetsprinciper i bolagsordningen – men att det av någon anledning inte verkar tilllämpas så aktivt. I de statsbolag Wallin tittat på har det inte funnits rekommendationer om transparens. Hur många kommuner som skrivit in offentlighetsprinciper finns inte samlat material om.
– De kommunala beslutsfattarna kanske inte känner till vilka möjligheter som finns, säger Henriksson.
❞ Föreningarna påpekar, att då offentliga tjänster bolagiseras, så förflyttas också makten och pengarna i skymundan för folkets kontroll. Ett exempel på utvecklingen är Västmetrobolaget, där det var svårt att reda ut oklarheter på grund av bristen i offentlighetslagen.
Anna-Riitta Wallin
Utredningsman
❞ Det handlar om att förtroende, demokrati och öppenhet hör ihop. I ett samhälle med större öppenhet skapas också mer förtroende.
Anna-Maja Henriksson
Justitieminister