Förståelsen för tvåspråkiga skolor har blivit större
Trots en hårdnad språkdebatt har förståelsen för tvåspråkighet ökat. Det hävdar en forskare på tankesmedjan Magmas debatt om tvåspråkiga skolor.
Både publiken och paneldeltagarna på tankesmedjan Magmas debatt i går välkomnade språkexperiment som inte inkräktar på den svenskspråkiga skolan.
– Den allmänna språkdebatten kring nationalspråken har hårdnat, men samtidigt har förståelsen för tvåspråkighet och tvåspråkiga skolor i synnerhet blivit allt större, säger Tuuli From, doktorand i pedagogik vid Helsingfors universitet.
Hon säger att särskilt högutbildade föräldrar har insett nyttan av att kunna flera språk. De vill placera sina barn i språkbad eller i tvåspråkiga skolor.
– Mycket talar för att tvåspråkiga skolor borde administreras av finskspråkiga skolor. Lagen om grundläggande utbildning sätter nämligen stopp för experiment där svenskspråkiga skolor görs tvåspråkiga.
Vad är en tvåspråkig skola?
Lagen känner inte till tvåspråkiga skolor med finska och svenska som undervisningsspråk. Finland har två parallella utbildningssystem, ett svenskt och ett finskt.
Marketta Sundman, professor emerita vid Åbo universitet, granskade frågan om tvåspråkiga skolor för Magma år 2013. Hon gjorde då en klar distinktion mellan språkbad, samlokaliserade skolor och tvåspråkiga skolor där elever från båda språkgrupperna undervisas lika mycket på bägge språken.
Hennes definition av en tvåspråkig skola är att samma elever turvis undervisas på två olika språk. Det ena är barnets modersmål och det andra ett minoritetsspråk i det egna landet eller ett internationellt prestigespråk. Syftet med tvåspråkig undervisning är att eleverna ska få modersmålskompetens i sitt eget språk och nästan infödd kompetens i det andra språket, skriver hon.
I dag finns ett fyrtiotal samlokaliserade skolor, där enspråkigt finska och svenska skolor delar lokaler, men än så länge finns det ingen tvåspråkig skola som uppfyller Sundmans definition.
Rädsla för en domänförlust
Tankesmedjan Agenda gjorde i våras en enkätundersökning där man frågade hur finlandssvenskar upplever det svenska språkets ställning i Finland. Enligt enkäten gick åsikterna isär i frågan om tvåspråkiga skolor: 56 procent förespråkade separata skolsystem, 13 procent kunde inte svara på frågan och 31 procent förespråkade tvåspråkiga skolor.
Enligt språksociologen Kjell Herberts som skrev Agendas rapport
fanns det en gemensam nämnare bland dem som förespråkade fristående och skilda skolor. De var rädda för att finskan ska ta över.
Tuuli From säger att forskare brukar betonar de sociala och kognitiva fördelarna med tvåspråkiga skolor. Enligt forskningen behövs däremot ett visst andrum. Ett ställe där språken inte behöver tävla med varandra.
– En alltför stor isolering kan däremot ha en ogynnsam inverkan på språkminoriteten. I Finland har man svenska rum i form av finlandssvenska tidningar, kultur och föreningar. Alla sådana institutioner bidrar till att minoritetsspråket hålls starkt i samhället, även om en del av barnen går i tvåspråkiga skolor.
Case: En nordisk skola
Helsingfors stad har på allvar börjat utreda möjligheten att grunda en nordisk skola.
Tanken med den nya nordiska skolan är att alla klasser skulle vara så kallade språkbadsklasser. Skolans officiella språk är finska, men undervisningen sker på både finska och svenska. Dessutom erbjuds språkundervisning i norska och danska.
Marcus Rantala, SFP:s ledamot i stadsfullmäktige och medlem i stadsstyrelsen i Helsingfors, var den som 2014 lade fram en motion om den nordiska skolan.
– Vi har ingen skola som är riktad till finska elever som skulle vilja lära sig svenska eller andra nordiska språk trots att nordiska kontakter är så viktiga senare i livet i form av näringsliv och kulturliv.
Under hösten kommer man att ta fram ett förslag som går till omröstning i Helsingfors stadsfullmäktige.
– Det finns ännu många olösta frågor. Vi har ingen färdig läroplan eller personal till skolan. Men jag tror att det finns en bred politisk förankring för skolan.
Rantala ställer sig negativt till skolor som utgår ifrån att svenskspråkiga ska bli tvåspråkiga.
– Vi vill inte ändra lagen. Det är viktigt att alla barn har rätt till sitt modersmål.