”Svenska ligan kunde bli ett NHL för damer”
I Sverige går diskussionen het om de bojkottande landslagsspelarna och antalet utlänningar i ligan. Damlejonens general manager Tuula Puputti tycker att den svenska ligan SDHL kunde bli damernas motsvarighet till NHL.
Då den svenska ligan SDHL körde i gång i helgen var det med inte mindre än 96 utländska spelare i spelartrupperna. Det betyder att hela 42 procent av alla spelare är utländska – något som fått ledande personer inom svensk hockey att uttrycka sin oro över de svenska spelarna utvecklingsmöjligheter och rikta kritik mot den stora mängden utlänningar.
Bland annat den svenska landslagstränaren Ylva Martinsen och den svenska olympiska kommitténs ordförande Peter Reinebo har sagt att de svenska spelarna har svårt att utvecklas då de inte får tillräckligt stora roller i SDHL.
Luleås finländska landslagsback Ronja Savolainen är en av de största stjärnorna i den svenska ligan och hon ställde sig mycket kritisk till kritiken mot antalet utländska spelare i en intervju i HBL i somras.
– Jag tycker diskussionen om antalet utländska spelare är tröttsam. Det ska inte spela någon roll från vilket land en spelare kommer. Det är fint för den svenska ligan och för svensk hockey att så många bra spelare vill komma dit och spela, sade Savolainen.
Hon backas nu upp av svenska före detta landslagsstjärnan och nuvarande SVT-experten Maria Rooth.
– Ska SDHL bli en toppliga behövs de här spelarna, säger hon i en intervju med nyhetsbyrån TT.
Faktum är att SDHL redan är en toppliga och spelarna hon talar om till stor del är finländare. Den svenska ligan är för tillfället – då de nordamerikanska ligorna ligger på is – bäst i världen. I Luleå får samtliga spelare ersättning för att spela, samtliga matcher i SDHL direktsänds och ligan har fått en egen huvudsponsor.
– Damishockeyn håller på att bli mer proffsig hela tiden och den svenska ligan är en förebild för hur vi kunde ha det här i Finland, säger damlejonens general manager Tuula Puputti till HBL.
Hon ser SDHL:s proffsighet, det starka arbetet för en mer jämställd hockey och spelarnas utvecklingsmöjligheter i ligan som mycket positiva för alla inblandade parter.
– SDHL kunde kanske vara framtidens NHL for damer, säger Puputti.
– En proffsliga för damer behöver nödvändigtvis inte finnas i Nordamerika utan den kan lika väl finnas i Europa.
NHL är som bekant den nordamerikanska proffsligan för herrar där spelare från 17 olika länder spelade under säsongen 2018–19. 24 av de 31 lagen är från USA medan de återstående 7 är kanadensiska. 43,5 procent av de 999 spelarna kom förra säsongen från Kanada, 28,6 procent från USA, 9,7 procent från Sverige och 4,9 procent från Finland. Också mer exotiska hockeyländer som Nederländerna och Australien hade spelare i NHL.
I årets upplaga av SDHL är hela 19 nationaliteter representerade. Sverige har flest spelare med 131 medan 21 spelare kommer från Kanada, 13 från Finland och 12 från USA.
Vägen till en svensk proffsliga är lång och det kommer att ta tid om en sådan ska kunna byggas upp. Men ett viktigt steg på vägen är det färska tv-avtalet som ger SDHL stor synlighet den här säsongen. SVT direktsänder 20 matcher både i SVT Play och i sina linjära kanaler och C More sänder de övriga matcherna.
– Vi är stolta över att ha bidragit till att SDHL blir den mest tv-exponerade ligan i Sverige. Ingen liga, varken på herr- eller damsidan, kan mäta sig med SDHL i potentiella tittarsiffror – det öppnar dörren till alla hockeyfans runtom i Sverige, säger Viktor Johansson, partner på XVI Sports som tillsammans med bolaget Sportsground ligger bakom investeringen i SDHL, till Aftonbladet.
Då SDHL får större synlighet och medieexponering är det lättare för både ligan och lagen att få nya sponsorer och samarbetspartners och via det mera pengar för sin verksamhet vilket är ett måste för att utvecklingen ska fortsätta.
– Det är bra för oss i Finland att kunna följa med den svenska utvecklingen på närhåll och se hur bra situationen kan vara, säger damlejonens GM Puputti.
– Här i Finland är vi i en annan situation, fortsätter hon.
I den finländska ligan är spelarna amatörer som i många fall tvingas stå för en del av kostnaderna för att spela själva. Med andra ord måste spelare betala för att spela på högsta serienivån och damlagens budgeter motsvarar ungefär den summa som ett herrligalag sätter på en marginalspelare.