Den svenska hockeykonflikten

●14 augusti meddelar samtliga 34 uttagna spelare, samt ytterligare nio landslagsaktuella spelare, att de väljer att bojkotta den kommande landslagssamlingen på Bosön och turneringen i Finland i en protest mot förbundet. Spelarna lämnar beskedet i ett gemensamt inlägg i sociala medier.

●Orsaken till bojkotten är bland annat att avtalet med förbundet om ersättning för förlorad arbetsinkomst har gått ut. Spelarna är också besvikna på hur de har blivit bemötta av förbundet. ”Vi är förvånade över det besked vi nu nåtts av”, säger generalsekreteraren Tommy Boustedt.

●16 augusti presenterar Damkronorna via spelarorganisationen Sico ett antal punkter som ligger till grund för konflikten. Bland annat pekar man på förlorad arbetsinkomst då spelarna går minus på att delta på landslagsläger. En annan orsak till bojkotten är dåliga reseförhållanden.

●20 augusti kommenterar förbundsordförande Anders Larsson för första gången konflikten: ”Det här ömmar, det skapar oro och det är inte bra för svensk ishockey. Kan vi lösa och hantera det här i den närmaste framtiden så vore det bra.”

●22 augusti hålls ett första möte mellan spelarorganisationen Sico och förbundet som lovar att lösa frågan om förlorad arbetsinkomst för spelarna.

●23 augusti meddelar herrligan SHL att man går in med ett årligt belopp, max 400 000 kronor (cirka 37 000 euro), över tre år som ska gå till förlorad arbetsinkomst. Dessutom ska ishockeyförbundet satsa 450 000 kronor (cirka 42 000 euro) på att utveckla svensk damishockey.

●26 augusti lämnar Sico ett första förslag till landslagsavtal för damerna till förbundet.

●12 september meddelar Sico att spelarna sagt nej till avtalsförslaget från förbundet.

●13 september uppger ishockeyförbundet att den planerade landslagsturneringen i Luleå i november ställs in.