Förhoppningen inför budgetförhandlingarna var att regeringsprogrammet skulle konkretiseras. Det sker delvis, men för mycket förblir oklart.

Regeringen Rinnes första budgetförslag är handfast och konkret när det gäller det man satsar pengar på. Men vagt i fråga om förutsättningarna för det goda, alltså hur sysselsättningen ska förbättras.

Susanna Ginman i ledaren på sidan 4

Regeringen satsar på utbildning, jämlikhet, välfärd, naturvård och klimat – precis som man lovade i sitt program. Det finns också satsningar som gäller Svenskfinland och svenskan. Nationalspråksstrategin får 200 000 och ska uppdateras, Vasa centralsjukhus får en miljon för sin omfattande jour och Hangö–Hyvinge-banan ska elektrifieras. Dessutom översätts rekommendationerna för god medicinsk vård äntligen till svenska. Förväntningarna om att regeringen Rinne värnar om tvåspråkigheten infrias.

Under budgetförhandlingarna fick regeringen expertinformation om den ekonomiska men också den sociala hållbarheten, om den globala ekonomin och om olika branschers vägkartor till ett utsläppssnålare Finland. Allt hänger ihop – till exempel är de stora hälsoskillnaderna en orsak till arbetslöshet. För att skapa en hållbar budget räcker det inte med kamrerstänk.

Till det positiva hör satsningarna på utbildningen. Alla nivåer får mer resurser, från småbarnspedagogik till högskolenivå. Inklusive indexförhöjningar handlar det om ungefär 350 miljoner euro. Det är värt att notera att dragkampen om i vilken takt yrkeshögskolorna och universiteten skulle få sina tilläggsanslag på 60 miljoner alltså slutade med att hela summan är med redan nästa år.

Det här är mycket välkommet, men ändå kompenserar det inte alla de nedskärningar som gjordes under de två föregående regeringarna. Riktningen är i alla fall rätt.

I praktiken innebär det att den subjektiva rätten till dagvård återinförs och att gruppstorlekarna minskar från augusti nästa år. Dessutom startar regeringen projekt som ska utveckla kvaliteten och jämlikheten i både småbarnspedagogiken och grundskolan. Man satsar också på morgonoch eftermiddagsverksamheten i skolorna och på hobbyer i anslutning till skoldagen.

Regeringen höjer de lägsta socialstöden med 20 euro per månad, barnbidraget för mångbarnsfamiljer och ensamförsörjarbidraget höjs med 10 euro per månad och de lägsta pensionerna höjs också. Dessutom inrättas en ombudsman för äldreomsorgen. Men regeringens egna, ambitiösa mål att Finland ska vara koldioxidneutralt 2035 är enligt experter alltför långt borta. Ledande forskare Marita Laukkanen vid Statens ekonomiska forskningscentral sa i en radiodiskussion att regeringen tar millimeterlånga steg när det handlar om att tillryggalägga kilometrar. Här finns alltså ännu väldigt mycket att göra.

Däremot får satsningen på 100 miljoner för att bevara naturens mångfald mycket applåder.

Regeringen får mest kritik – både av oppositionen och i mediekommentarer – för att insatserna för att förbättra sysselsättningen är så vaga. Det här är regeringens akilleshäl eftersom allt bygger på att sysselsättningen ska stiga till 75 procent under regeringsperioden.

Det var meningen att de arbetsgrupper där facket, arbetsgivarna, företagarna och en del andra organisationer är representerade skulle bidra med en del förslag redan till budgetförhandlingarna. Men förvånande nog tillsattes grupperna så sent som i augusti. Därför väntas deras förslag finnas först vid ramförhandlingarna våren 2020. Då är det redan riktigt ont om tid, för hösten 2020 ska regeringen kunna visa att man har skapat 30 000 jobb.

Nu presenterar regeringen en lista med 25 åtgärder som ska förbättra sysselsättningen, men hur effektiva de är förblir oklart och de slutliga besluten fattas i början av oktober. Tyngdpunkten är vid att förnya och öka systemet med lönesubventioner. I Sverige används ungefär hälften av arbetskraftssatsningarna så här, hos oss har de legat på ungefär fem procent. Dessutom ska arbetslösa får mera individuell service, vilket säkert är bra men också äter resurser.

Förhoppningen inför budgetförhandlingarna var att regeringsprogrammet skulle konkretiseras. Det sker delvis, men för mycket förblir oklart.