Auli njuter av att bo i Christiania
För många är fristaden Christiania i Köpenhamn mest känd för sin haschhandel. Men det omstridda området har blivit en turistmagnet och bostäderna är hett eftertraktade. Här bor Auli Valta från Maaninka sedan 30 år tillbaka och stortrivs.
– Jag har bara femton minuter till jobbet, säger Auli Valta när hon kommer in på gården ledande på sin cykel.
En av höstterminens första skoldagar är slut. Hon är lärare på en konstskola. Vi träffar henne hemma i Christiania i centrala Köpenhamn en solig sensommardag. Auli Valta har just återvänt från en semester i Finland, där hon har släkt och vänner.
– Det var så skönt att få tala sitt modersmål. På jobbet talar jag danska hela tiden. Här talar jag finska bara med min bror och mina barn.
Sedan 30 år är ett hus i den omstridda fristaden Christiania i den danska huvudstaden hennes hem. På gården ligger sju små hus i en halvcirkel med en frodigt grön gräsmatta med lekplats framför. Då och då äter de boende middag tillsammans utomhus. Mittemot ligger ett daghem och bakom det skymtar ett häststall. Det är som på landet trots att vi befinner oss i en storstad.
Valtas gula och vita hus i trä med stora terrassfönster är inbäddat i grönska. På väggen klättrar en vinranka och en björnbärsbuske. Framför huset växer två äppelträd. Hon har även ett päron- och ett plommonträd.
– Det trädet planterade jag för 16 år sedan till min son, säger hon och pekar på det större äppelträdet. Det mindre trädet planterade hon till sitt första barnbarn.
Auli Valtas flytt till Christiania började med ett besök hos brodern som bodde i Köpenhamn. De står varandra nära. Efter en tid flyttade han till Christiania och Auli lärde känna de boende på gården. Så hon sade till de nyblivna vännerna
att hon ville flytta hit när en arbetsbod på hjul blivit ledig. Det var en fin gård med många barn, tyckte hon som själv hade en liten pojke på ett halvår.
– Det fanns inget vatten och ingen toa, men det var mysigt. Jag visste absolut ingenting om husbygge då. Jag lärde mig genom att jobba.
Året var 1989 och Christiania var ett ställe som inte många ville bo på. Bara en kvinna till var intresserad av den lediga boden på hjul. De boende i området diskuterade, som de alltid gör när nya invånare är på väg in, vem de ville ha som granne. Valet föll på Auli eftersom hon hade barn.
”Christianiter”
I dag ser det annorlunda ut. Många av invånarna väljer att bo kvar och åldras här. Hus blir sällan lediga. När en av Auli Valtas grannar flyttade ut ville 70 personer överta huset. Ingen äger husen och bostäderna på Christiania, men det kanske blir en ändring framöver. Frågan om barn ska ha förstahandsrätt till föräldrarnas bostad är något som också diskuteras bland invånarna.
Aulis dotter och hennes två barn kommer på besök. Barnen pockar på mormors uppmärksamhet en stund och bjuds på filmjölk med flingor. Dottern bor också i området tillsammans med sin familj. Hon har vuxit upp i huset där mamma Auli bor och är engagerad i områdets styre och organisation. Invånarna, christianiterna som de kallar sig, arbetar antingen ute på stan eller har arbeten inne på området. En växande grupp lever pensionärsliv. Christianiterna uppgår till omkring 800 vuxna och 150 barn.
Att guida turistgrupper, driva matställena och kaféer, sköta informationen och parken som området ligger i kräver flera anställda. Christiania är Köpenhamns näststörsta turistmål, bara Tivoli lockar fler.
Energisnålt
De stora fönstren gör att det är påfallande varmt på Aulis terrass och det är meningen, förklarar hon. Värmen ska alstras för att bidra till låg energiförbrukning. De sju husen värms upp med en gemensam ugn som de boende turas om att fylla med träpellets.
– Allt är byggt av återvinningsmaterial som man kan köpa här, berättar Auli när hon visar sitt hem.
Innanför terrassen öppnar sig ett stort rum med kök, ett stort bord och sittmöbler. Boden har hon med hjälp av sin bror och andra förvandlat till ett ombonat hem med kök, rinnande vatten och toalett. Hon reser gärna och det har satt sina spår i hemmet. Här finns möbler från Ghana och föremål från resorna i Japan.
Auli Valta älskar den blomstrande kreativiteten i Christiania. Området förändras och lever, inget blir färdigt. Hon tycker också om toleransen invånarna emellan. Här bor alla slags människor, säger hon, och gemenskapen är fin.
– Alla städer borde ha ett område som det här, anser hon. Få verkar längre vilja att området försvinner, men tidigare var läget allt annat än stabilt. Många politiker har genom åren velat riva området och vid några tillfällen har det varit ytterst nära att Christianias motståndare vunnit.
Polisen har gjort otaliga razzior mot den öppna haschhandeln i den del av Christiania som kallas Pusher Street. Men varje gång är handeln i gång igen så snart polisen gett sig av. Cannabis i alla dess former och kvaliteter säljs här av unga män. Handeln styrs av kriminella gäng, enligt såväl polisen som christianiterna.
– Jag tycker inte om att de kriminella tjänar stora pengar på handeln. Det vore bättre och billigare att legalisera. Polisen kostar en massa pengar. Och vi har inga tunga droger här, säger Auli Valta.
Auli är inte rädd för att åldras på Christiania, tvärtom. Allt fler av de som flyttade in på 1970-talet har hunnit bli pensionärer.
– Här har jag mina vänner. Vår vårdcentral är bra och vi har den bästa saunan i Köpenhamn, säger Auli och skrattar.