Det är bra att populismen utmanar demokratin

POPULISM Nej! Jag köper inte Henrik Immonens uppfattning om att populism lätt vinner den missnöjda själen (HBL Debatt 15.9). Det är snarare tvärtom. Den missnöjda själen tar sig till populism, då inget annat ser ut att hjälpa. Det är nämligen otrevligt att jämt och ständigt bli sparkad i huvudet. Någon gång känner man ett starkt behov av att ge tillbaka. Endast ett fåtal upplever vardagen som en deliberativ process vid ett proseminarium.

Målar man med den tjocka historiska penseln kan man alltid hävda att det var den populistiska protesten mot det ständiga mördandet som en gång i tiden gav oss religionerna och att det var den populistiska protesten mot bristen på frihet, jämlikhet och broderskap som gav oss franska revolutionen med de moderna politiska ideologierna såsom konservatism, liberalism och socialism.

Den populistiska protesten mot den dåtida hänsynslösa globala kapitalismen, adelssläkternas interna krigiska uppgörelse och bristen på bröd gav oss den ryska revolutionen med dess kommunistiska styre medan den populistiska protesten mot det så kallade folkförräderiet, det förlorade kriget och Weimarrepubliken gav oss nazism.

Och så är vi där igen. I sin analys (HBL Debatt 14.8) noterar Pär Stenbäck att välfärdsstatens framtid ifrågasätts, att inkomstklyftorna vidgas och att känslan av maktlöshet och förlust leder till en populism som utmanar det demokratiska systemet. ”Lekmannen” har så rätt!

I I dag-kolumnen (HBL 13.9) förfäras Irma Swahn för sin del av populistiska AfD:s taktik under valkampanjen: ”Prata på, lyssna inte, upprepa, upprepa, upprepa ...”. Jag begriper inte riktigt varav denna förfäran, men HBL:s kolumnist kunde gärna ha tillagt att det är uttryckligen så som de tyska politrukerna överlag uppför sig då de vill uppnå resultat som förhandlare eller propagandister.

Enligt min mening är det bara bra att populism utmanar det demokratiska systemet. Under förutsättning att den styrande demokratiska eliten tar utmaningen på allvar och erbjuder de missnöjda väljarna samhällspolitiska lösningar, som de kan acceptera. De missnöjda vill veta hur den nationella ekonomiska politiken ska se ut och hur man ska förhålla sig till globaliseringen, till invandringen och till klimatförändringen.

– Integrera oss först, säger tyskarna i Sachsen. Kravet hänger samman med att den massiva invandringen till Tyskland, som på en gång fråntog tyskarna i ”die Zone” den samhälleliga stabilitet som de aldrig ens fått uppleva.

Att vägra umgås med populisterna eller att ta avstånd från partipolitik i största allmänhet löser ingenting. En uppriktig samhällspolitisk dialog är nu nödvändig!