Bröstcancer största orsaken till cancerdöd hos kvinnor
Behandlingsmetoderna för bröstcancer har utvecklats och prognoserna för att tillfriskna har förbättras, men fortfarande insjuknar 5 000 finländska kvinnor i bröstcancer årligen.
I dag inleds den årliga Rosa bandet– kampanjen som är en insamling för arbetet mot cancer hos kvinnor. Rosa bandet fokuserar på bröstcancer som är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Nio av tio som insjuknar i bröstcancer klarar sig, men trots allt dör en tiondel. Det är ungefär 900 kvinnor per år.
– Bröstcancer har blivit vanligare i alla åldersgrupper förutom bland unga kvinnor under 35 år, säger Johanna Mattson, ledande överläkare på Cancercentret vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HUS.
En orsak till ökningen är den så kallade västerländska livsstilen. Att få sitt första barn i tidig ålder och att få flera barn skyddar nämligen mot bröstcancer. Om man till exempel får mens väldigt tidigt, kommer in i klimakteriet mycket sent eller inte är gravid eller ammar ökar risken att insjukna för varje år.
– Risken för cancer ökar alltid då cellerna håller på att dela sig, i brösten sker det mest i slutet av varje menscykel. Därför kan man säga att åren med mens ökar risken att insjukna.
Även hormonläkemedel för att underlätta symtomen i klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Övervikt efter klimakteriet är också en riskfaktor eftersom mer fett innebär högre östrogennivåer.
Dessutom löper man större risk om man har ärftliga gener, har fått strålbehandling mot bröstkorgen i ungdomen eller använder alkohol regelbundet varje dag. Åldern spelar också in, ju äldre man blir desto större är risken att insjukna. Men det finns förstås patienter som inte hör till någon av de här riskgrupperna.
– Jag skulle säga att åtminstone en tredjedel inte hör till en riskgrupp och några forskare har uppskattat att hela två tredjedelar av alla cancerfallen beror på slumpen. Dessutom finns det orsaker vi inte ens ännu är medvetna om, säger Mattson.
Undersök dina bröst
Hur kan man då försöka undvika bröstcancer? Att varje månad undersöka sina bröst är det bästa rådet, enligt Mattson. Om man får en kallelse till mammografi, det vill säga en röntgenundersökning av brösten, ska man gå på den. Enligt Mattson är nyttan med undersökningen betydligt större än den eventuella skada som strålningen kan medföra.
Man ska också försöka leva hälsosamt, det vill säga motionera, undvika övervikt och dagligt bruk av alkohol.
– Men jag tycker inte man ska ge några råd om hur många barn man ska få och när man ska få dem. Trots att det bevisligen skyddar mot bröstcancer handlar det om personliga val. Det finns mycket annat man kan göra för att minska på riskerna.
Om man upptäcker en ovanlig knöl i bröstet ska man boka en tid hos läkare. Ju tidigare cancern diagnostiseras desto större chanser har man att tillfriskna.
– De flesta som får diagnosen har lokal bröstcancer som inte hunnit sprida sig. Då är chansen att tillfriskna god. Endast fem procent av tumörerna i brösten har hunnit sprida sig utanför brösten och lymfkörtlarna vid en första diagnos.
Om bröstcancern hunnit sprida sig är den i många fall obotlig. Men med nya läkemedel kan en del av patienterna ändå leva med bröstcancer uppemot 20 år och i framtiden antagligen ännu längre.
Individuell forskning
Det finns tre huvudtyper av bröstcancer och behandlingen varierar beroende på hurdan cancer man har. För vissa typer av cancer var cytostatikabehandlingar den enda behandlingsformen tidigare. Cytostatika dödar eller hämmar de cancerceller som håller på att dela sig men skadar också fördelande normala celler vilket orsakar stora biverkningar hos patienten. I dag försöker man satsa mer på dels riktade cancermediciner, dels hormonbehandlingar med mindre biverkningar.
– I dag ger man i vissa fall läkemedel i ett tidigare skede. Då ser man hur läkemedlet biter innan man opererar. Det finns också mer specifika läkemedel än tidigare och därför är prognosen för att tillfriskna för vissa subtyper av bröstcancer i dag bättre.
Inom cancerforskningen i Finland satsar man för tillfället alltmer på enstaka tumörer hos enstaka patienter. För individuella behandlingar behövs individuell och bättre diagnostik. Med modern genteknologi är det möjligt att få information om cancern genom enstaka cancerceller. När forskare bättre vet vad som händer inne i en enskild cancercell kan de också utveckla bättre läkemedel.
– I bästa fall kan medicinen mot enstaka tumörer redan finnas, men då handlar det om att hitta den rätta medicinen för den specifika patienten.
En krävande fiende
Att upptäcka cancern så tidigt som möjligt är det viktigaste, enligt Johanna Mattson. I framtiden har man kanske en bättre insyn i sin egen risk att insjukna i cancer än i dag.
– Dna av cancerceller och själva cancern kan finnas i blodet. Runtom i världen försöker man hitta på sätt att identifiera cancer genom ett vanligt blodprov. Då skulle man bättre kunna anpassa kontroller och behandlingar och på det sättet uppnå bättre resultat.
Mattson tror inte att vi någonsin helt kommer att vinna över cancern, det vill säga utplåna sjukdomen.
– Men vi kommer att förbättra prognosen och en större del av patienterna kommer att tillfriskna. Patienter med obotlig cancer kommer också att leva betydligt längre.