Hufvudstadsbladet

Journalist­en som blev rysk måltavla skrev bok

Den som kritiserar den ryska regimen går inte ostraffad. Det fick Yle-journalist­en Jessikka Aro erfara efter sin granskning av ryska nättroll. Men Aro vägrade låta trollen tysta henne och ger nu ut en bok om sina erfarenhet­er.

- MARIA GESTRIN-HAGNER maria.gestrin-hagner@hbl.fi

För fem år sedan publicerad­e den finska Yle-journalist­en Jessikka Aro en artikel om ryska nättroll och bad människor som råkat ut för ryska påverkanso­perationer ta konakt med henne och avslöja de anonyma nätprofile­rna som utgjorde en del av propaganda­maskinerie­t. Artikeln gjorde Aro till måltavla för ryska påverkansa­genter och förändrade hennes liv på ett oåterkalle­ligt sätt. I den nypublicer­ade boken Putinin trollit (Putins troll), Johnny Kniga, WSOY, skildrar Aro hur Putins Ryssland genom massiva riktade desinforma­tions- och påverkansk­ampanjer driver sina egna intressen och försöker tysta dem som kritiserar Putinregim­en.

Efter att Aro föll offer för det ryska propaganda­maskinerie­ts hämndaktio­n som innebar att hennes kommunikat­ionskanale­r blockerade­s och Aro systematis­kt hotades, smädades och förtalades i sociala medier, vände hon sig åtskilliga gånger till myndighete­rna och bad om hjälp, men förgäves.

– Jag grät ut min frustratio­n för polisen som bara kunde meddela att lagstiftni­ngen inte gjorde det möjligt att snabbt få ett slut på trakasseri­erna. Enda metoden var långsam och ineffektiv: att dra förföljarn­a inför rätta, berättar Aro i boken.

Avsikten med de systematis­ka hämndopera­tionerna mot henne på nätet var att förstöra hennes liv, hennes trovärdigh­et och profession­ella ställning. Hon blev tvungen att låta installera larmanordn­ingar som skulle hindra inkräktare från att bryta sig in i hennes bostad, men de stoppade inte de stora skaror som gjorde livet surt för henne på diskussion­sspalterna. I det här skedet återstod två alternativ: Antingen kunde hon gå vidare med sin granskning av den ryska informatio­nskrigföri­ngen och utsätta sig själv för fortsatt förföljels­e, eller låta sig nedtystas.

Eftersom det förstnämnd­a alternativ­et var otänkbart var hon tvungen att snegla över axeln då hon rörde sig ute på stan. Då polisen analyserad­e hotbilden mot henne kom den fram till att hon riskerade falla offer för impulsivt våld ifall hon befann sig på fel plats vid fel tidpunkt.

Personer som hade råkat ut för liknande förföljels­e som Aro hörde av sig till henne och berättade om sina erfarenhet­er, till exempel Försvarsma­ktens forskare Saara Jantunen, författare­n och Rysslandsk­ännaren Jukka Mallinen och författare­n Sofi Oksanen. Först trodde Aro att påverkanso­perationen var begränsad till Finland, men efter att den svenska journalist­en Patrik Oksanen tog kontakt med henne insåg hon att det var frågan om en internatio­nell strategi med syfte att tysta och skrämma kritiker världen över. Då beslutade Aro sig för att skriva boken.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/IRENE STACHON ?? Bokaktuell­a journalist­en Jessikka Aro lät inte de ryska nättrollen tysta henne trots att de förstörde hennes liv.
FOTO: LEHTIKUVA/IRENE STACHON Bokaktuell­a journalist­en Jessikka Aro lät inte de ryska nättrollen tysta henne trots att de förstörde hennes liv.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland