Regionalt

”Det har vi inte tänkt på. Men det borde vi ha gjort.” Så sade flera centrala aktörer om jämställdhet och regionalpolitik på ett seminarium förra veckan. Överordnat tema för arrangemanget var jämställdhet i forsknings- och innovationssektorn i Finland och med innovationsbaserad utveckling i regionalt perspektiv som ett spår.

De som arbetar med försörjning och välbefinnande i regionerna efterlyser helhetsperspektiv, där även jämställdhet ingår. Inte bara som en demokratifråga, men som en ödesfråga för om regionerna ska överleva. Det handlar om vem som vill bo och leva i tätorter respektive glesbygd. Vad händer när bara en sorts arbeten står till buds eller när samhällsservicen krymper för att befolkningsunderlaget krymper?

Nystadsexemplet lyftes av en talare. Staden präglas av växt och stort behov av arbetskraft. Unga män har arbete, men yngre kvinnor saknas. Följderna är fler. Utan kvinnor i fertil ålder föds få barn. Det visar sig också att de äldsta och yngsta männen inte mår så bra, 20–29-åringar uttrycker brist på mening i livet. På sikt finns här en rejäl hälsorisk.

I Färöarna är situationen mer drastisk. Unga kvinnor ger sig i väg för att studera och arbeta – och kommer inte tillbaka. Befolkningsstatistiken visar en tydlig könsobalans. En del politiker inser att bristen på jämställdhet kan vara en förklaring. När arbetet sker till sjöss i långa perioder blir den ena vuxna i en familj i praktiken ensamförälder under stora delar av barnens uppväxt. Det begränsar både det egna livet, men också ens möjligheter att välja arbete. De unga kvinnor som vistats i mer urbana områden får troligen också en annan syn på och förväntningar om jämställdhet. Frågeställningen ställs på sin spets när en hel nation läcker unga kvinnor, men problematiken är liknande för många av Nordens ytterområden och glesbygd. I Grönland kan närmaste utbildningsinstitution ligga 1 000 kilometer bort och bredband är bristvara. Hur lång skolväg ska en 7-åring ha – och vid vilken ålder är det rimligt att barn och ungdomar börjar veckopendla till sin skola?

Seminariet innehöll en presentation av Business Finland med budskapet att diversitet korrelerar med innovation. Kön, nationalitet, karriärvägar och industribakgrund listades – i den ordningen – som de mest betydelsefulla för att uppnå mångfald. Att attrahera folk från andra delar av världen är prioriterat. Däremot har Business Finland varken en beställning om jämställdhet från sitt ministerium eller insikten att ge det uppdraget åt sig själv. Kontrasten till svenska Vinnova, som presenterade sitt jämställdhetsarbete, är slående. Att önska sig jämställdhet i projekt är som att önska sig vackert väder under projektet, menade Vinnovas representant.

När regionala aktörer – av bägge kön – talar om en feministisk livskraftspolitik som lösningen på regionernas problem, då tänker jag att någon sett ljuset. Nu väntar jag på att den lampan också ska tändas hos fler forsknings- och innovationsaktörer.

”Unga män har arbete, men yngre kvinnor saknas. Följderna är fler.” MARIA GRÖNROOS är nordist och biträdande föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.