Ny teknik är inte allt

Var femte läkartjänst på vårdcentralerna i Vanda är just nu obesatt. Skälen är många, men följden är att många Vandabor får köa i månader för sitt läkarbesök.

I våras talades det mycket om hur stor belastningen på personalen inom hälsovården var, speciellt äldrevården diskuterades mycket. De privata aktörerna inom äldrevården och bristerna på många boenden har inneburit att man nu ställt krav på mera personal både på kommunala och på privata boenden.

Men problemen finns inte bara inom äldrevården. Ser man specifikt till Vanda orsakar också många andra områden inom social- och hälsovården huvudbry för stadens beslutsfattare.

I fjol somras var bristen på hälsovårdare och sjuksköterskor på vårdcentralerna aktuell. Många lämnade Vanda och ett skäl var de två olika avtal staden tillämpade. Det äldre av avtalen gav hälsovårdspersonalen rätt att äta sin lunch på arbetstid, det nyare avtalet kunde tolkas så att personalen skulle äta sin lunch på egen tid.

Att två kolleger äter tillsammans, den ena på arbetstid, den andra på egen tid upplevs fortfarande som orättvist och ger fortsättningsvis upphov till en stor omsättning av personal på vårdcentralerna.

Inom barnomsorgen och barnskyddet har Vanda också fått uppmärksamhet både för låga löner och belastande arbetsförhållanden. Lönehöjningar och anställningar av mera personal har inte lyckats råda bot på problemen.

Och nu är det alltså också aktuellt med brist på läkare. Enligt en utredning som social- och hälsovårdsnämnden fått är skälen till bristen många. Läkarna upplever att belastningen på dem är för stor, de har inte möjlighet att kontrollera sin egen arbetsbörda och omsättningen på sköterskor och vårdare de samarbetar med är för stor.

Ett viktigt skäl till missnöjet bland både läkare och övrig hälsovårdspersonal är det nya patientsystemet Apotti och Vandas centralisering av tidsbeställning och telefontjänster. Läkarna upplever att Apotti försvårar deras arbete och innebär att mottagningstiderna blir längre än de skulle behöva vara.

Rent konkret har det till exempel varit svårt att hitta patientjournaler men också ibland varit omöjligt att printa ut ett så enkelt dokument som ett sjukintyg. Att sitta och vänta på att få ett sådant intyg i över en timme tär både på patienternas och på läkarnas nerver.

Teknik är en bra dräng men en dålig husbonde. När man tar nya tekniska lösningar i användning så är en grundregel att de måste vara så testade att de fyller sin funktion. Speciellt gäller det här när tekniken finns inom ett såpass känsligt område som vården där förtroendet mellan patienter och vårdpersonal är grunden för allt. Tekniken ska vara bara ett hjälpmedel och om den inte fungerar eller fungerar så bristfälligt att en del läkare väljer att därför byta arbetsgivare är det allvarligt.

För att kunna använda fungerande teknik krävs dessutom att vårdpersonal, allt från receptionister till överläkare har en tillräcklig utbildning för att känna sig bekväma med de nya lösningarna. Att de individuella skillnaderna mellan olika personers beredskap att ta till sig tekniska nyheter är stor kan inte vara någon överraskning.

I Vanda är verkligheten den, att patienter som inte behöver akut vård just nu kan få vänta i månader. Målet är att erbjuda en tid inom de lagstadgade tre månaderna, men inte ens det är alltid möjligt. Då får patienten en vårdsedel, något många fortfarande är främmande för. Att diskutera vård på svenska i det här läget är ren utopi.

Det borde ligga i allas intresse att vården på de kommunala vårdcentralerna fungerar. Och att läkare och annan vårdpersonal erbjuds arbetsförhållanden som underlättar, inte försvårar det praktiska jobbet.

”Tekniken ska vara bara ett hjälpmedel och om den inte fungerar eller fungerar så bristfälligt att en del läkare väljer att därför byta arbetsgivare är det allvarligt.”

KATARINA KOIVISTO Administrativ redaktionschef