Med fokus på börsens minsta
Långsiktiga småsparare som gör sin hemläxa kan utnyttja fördelarna med placering i börsens småbolag. Dem glömmer proffsen ofta bort.
Institutionella placerare och analytiker är ofta ointresserade av börsens småbolag. Det här öppnar möjligheter för småsparare som själva kan göra sin analys. Det är budskapet i en ny placeringshandbok.
I sin tredje placeringshandbok tillsammans behandlar Karo Hämäläinen, Jukka Oksaharju och Jarkko Aho börsens småbolag. De är något av en bortglömd bolagskategori. Hos stora institutionella placerare, som pensionsförsäkringsbolag och placeringsfonder, faller småbolagen ofta under radarn, och få professionella analytiker bevakar dem.
Här har småspararna sin chans, menar författarna. Trots att tillgången till professionell analys av småbolag är begränsad, kan den som själv orkar och klarar av att göra egen analys lätt skaffa sig ett informationsövertag över resten av marknaden.
– Småbolag är lättare att analysera än storbolag. Verksamheten och kundkretsen är mindre, vilket gör det enklare att få en helhetsbild av bolaget och dess potential, säger Oksaharju.
Enligt Oksaharju är sunt förnuft viktigare än kalkylatorn när man bedömer ett litet börsbolag. Det gäller att se på företagets position på marknaden, dess relation till kunderna, vem som leder företaget och med vilka värderingar, samt vilka utvecklingstrender som styr branschen. Först därefter kan man börja titta på siffrorna.
Till gruppen småbolag på Helsingforsbörsen räknas ett företag vars börsvärde är under 500 miljoner euro.
Ingen chans mot robotar
Mer än hälften av handeln i storbolagen görs i dag av robotar som blixtsnabbt läser och analyserar nyheter och börsmeddelanden, och lika snabbt tar sina köp- och säljbeslut. Tidsmässigt har en småsparare inte en chans här. I småbolag, där robothandeln inte är lika utbredd, står småspararen mera på samma startlinje som de institutionella placerarna.
När man läser listor på börsens vinnare och förlorare är det ofta småbolag som toppar i båda fallen. I ett bolag där den dagliga handeln med aktier normalt är liten, kan goda eller dåliga nyheter om bolaget ge kraftiga kursreaktioner. Men stora svängningar på kort sikt behöver inte vara ett problem, säger Jarkko Aho.
– Allt handlar om att vara tillräckligt långsiktig. Då spelar svängningar på kort sikt inte så stor roll. Större risk betyder också större chans till avkastning, säger Aho.
Småbolag betalar i regel mindre vinstutdelning eftersom de behöver sina pengar till investering i framtida tillväxt. Också på den punkten krävs tålamod av placeraren. I undantagsfall går företaget så bra så att vinsten räcker både till utdelning och till investeringar.
Att placera i småbolag kräver i regel större aktivitet och intresse hos placeraren. För den som tror på småbolag som kategori, men själv inte kan eller hinner analysera bolagen, är författarnas tips att placera i en småbolagsfond.
– Det finns forskning som visar att småbolagsindex på lång sikt avkastar bättre än marknaden i snitt. Men allt handlar om tajmningen, på kort sikt kan de också avkasta sämre, säger Aho.
Komplement
Författarna förespråkar inte småbolag som enda placeringsstrategi, utan som komplement till exempel till placering i så kallade kvalitetsbolag – en strategi som trion presenterade i en tidigare bok, Laatuguru. Hur stor del av portföljen som bör upptas av småbolag beror på placeringshorisonten och risktagningsförmågan.
– Principen är att risknivån stiger när man ökar andelen småbolag i portföljen. Men ju längre placeringshorisonten är desto mer risk kan man ta, säger Oksaharju.
Här påminner Karo Hämäläinen om en gammal sanning: sprid riskerna. Och lyfter fram ett mindre trevligt faktum.
– Det är bland småbolagen man också hittar de mest sannolika konkurskandidaterna.
Eftersom småbolagen på Helsingforsbörsen i hög grad jobbar för hemmamarknaden kan de följa lite andra konjunkturcykler än storbolagen med global verksamhet. Också det kan fungera som en form av riskspridning.
Ägarstrukturen kan vara en styrka hos småbolag, som oftare än storbolagen har en ankarägare, familj eller släkt, eller en grupp av grundare. Det betyder större långsiktighet och tålamod.
– I ett storbolag kan hela antalet aktier byta ägare inom ett år. Långsiktiga ägare med ansikte är mer benägna att investera i personal, forskning och utveckling, och hålla kunden i centrum, i stället för att bara pressa fram kortsiktiga vinster, säger Oksaharju.
Hämäläinen påpekar att företag med starkt familjeägande kan vara mera försiktiga och ta mindre risker, till exempel för att undvika att familjens förmögenhet går förlorad.
– Men försiktighet är inte bra i alla sammanhang, säger han.
Enligt Hämäläinen handlar placering i småbolag om mycket mer än att söka avkastning.
– Det är ett sätt leva med och engagera
sig i bolaget på ett helt annat sätt än i ett storbolag. Jag köper inte aktier i ett bolag jag inte gillar, säger han.
Förutom tre gemensamma placeringshandböcker har författarna gett ut böcker var för sig. Och fler är att vänta.
– Det finns mer att göra för att främja finländskt ägande, säger Oksaharju.