Historiskt: I Sverige uruppfördes förra säsongen fler verk av kvinnor än av män
Förra säsongen stod kvinnorna för 51,8 procent av uruppförandena hos de svenska orkestrarna, visar ny statistik.
De rikssvenska orkestrarna och operahusen uruppförde förra säsongen 83 verk av svenska tonsättare. 43 av dessa var skrivna av kvinnor, 39 av män och ett verk av en icke-binär tonsättare.
Det är första gången i historien som de svenska musikinstitutionerna har uruppfört fler verk av kvinnor än av män.
Sett till speltid svarade de kvinnliga tonsättarna ändå bara för 34 procent, eftersom de manliga tonsättarnas uruppföranden var längre. Räknat i speltid dominerade de kvinnliga tonsättarna däremot säsongen innan, med 52 procent, då orkestrarna uruppförde lika många verk, 37 stycken, av manliga och kvinnliga tonsättare.
Mera nutida musik
Siffrorna framgår av den repertoargenomgång som Föreningen Svenska Tonsättare och Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare (Kvast) presenterade på onsdagen och som omspänner säsongerna 2016–2019.
Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare, är nöjd över att den svenska musikens andel under granskningsperioden ökade till 15 procent. Han är också tillfreds med att 17 procent av musiken nu är sådan som skrivits under de senaste trettio åren.
– Vi ser en försiktigt positiv utveckling mot mer nutida musik på repertoaren. Men ännu går utvecklingen ur vårt perspektiv lite för långsamt.
– När vi ser till jämställdheten ser vi tydligt att den beaktas i den nutida repertoaren, men inte i den historiska.
Som exempel nämner Tibblin att de kvinnliga tonsättarna förra säsongen stod för 6,7 procent av hela utbudet sett till speltid. Räknat i antal verk var deras andel 10 procent.
Som jämförelse kan noteras att HBL nyligen kunde visa att de kvinnliga tonsättarnas andel hos huvudstadens orkestrar denna säsong är drygt 4 procent.
Skillnad i räknesätt
Av svenskarnas repertoargenomgång framgår tydligt att Kungliga filharmonikerna och Stockholms konserthus är en av de största aktörerna på orkesterfältet i Sverige. Konserthuset har varje år satt upp omkring tusen verk. Förra säsongen var kvinnornas andel 18 procent.
När Konserthuschefen Stefan Forsberg i en intervju för HBL nyligen uppgav att de kvinnliga tonsättarnas andel uppgick till knappt fyrtio procent berodde avvikelsen på ett annat räknesätt, alltså huruvida man räknade antal tonsättare eller antal verk.
Afrika vit fläck på kartan
Totalt spelade de svenska orkestrarna under granskningsperioden över 12 500 verk med en speltid på knappt 5 000 timmar.
Över 95 procent av musiken härstammade varje år från Europa, både räknat i speltid och antal verk, med övriga världsdelar marginellt representerade. Inte ett verk och inte en sekund härstammade från Afrika.
Hur ser Föreningen Svenska Tonsättare på den afrikanska musikens frånvaro? – Vi driver inte frågan att orkestrarna borde spela mer musik från öviga delar av världen, men när vi talar om den västerländska konstmusiktraditionen, vill vi förstås se en bred repertoar, en konstnärligt kvalitativ musikscen och gärna med experimentell musik från andra delar av världen. Det skulle berika vår scen här, säger Tibblin.
Vi ser en försiktigt positiv utveckling mot mer nutida musik på repertoaren. Men ännu går utvecklingen ur vårt perspektiv lite för långsamt. När vi ser till jämställdheten ser vi tydligt att den beaktas i den nutida repertoaren, men inte i den historiska. Martin Jonsson Tibblin ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare