Ålandspolisen tampas med inlåsta fyllon, tältande turister och skadade gäss
Vad händer på Åland? Inte mycket allvarligt som sysselsätter polisen, enligt de meddelanden som skickas ut. De inger en känsla av trygghet i ett litet samhälle där folk känner varandra, tror polisen.
Åland skiljer sig från det fasta Finland på många sätt. Inte bara är befolkningsmängden begränsad, landskapet har också rätt att stifta sina egna lagar på en del områden som till exempel trafik och jakt. Visserligen är det mest frågan om nyansskillnader i jämförelse med de lagar som gäller i riket, men de nyanserna ska de poliser som jobbar på Åland kunna. Den dubbla behörigheten skapar främst utmaningar inom trafikområdet.
När det gäller brottslighet är landskapet ofta förskonat från de verkligt grova brotten. Eller som kommissarie Nina Rasmus uttrycker det:
– Vi har inte mord här varje år, inte ens vartannat.
Nina Rasmus har snart 20 års erfarenhet av polisarbete på Åland, medan tjänstförrättande polismästaren Johan Pawli precis har påbörjat sitt ettåriga vikariat i Mariehamn. Han flyttade till Mariehamn från Esbo, men har jobbat både med att utbilda befäl vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors och med att vara projektdirektör för polisens fältledningsprojekt vid polisstyrelsen i Helsingfors.
– Att flytta till Mariehamn innebär både en professionell utmaning i och med att jag tjänstgör som polischef och så innebär det livskvalitet i och med att avstånden är så mycket kortare i vardagen. Jag sparar två timmar per dag och så är här är betydligt lugnare än i huvudstadsregionen, säger Pawli.
Stor yta att täcka
Åland är en till ytan stor polismyndighet och har som sådan samma utmaningar som inrättningarna på fastlandet. Ett specialproblem är språket. Yrket intresserar få med svenska som modersmål, men svenskan är ett måste på Åland. Inte heller på befälsutbildningarna finns särskilt många svenskspråkiga. Svenskspråkiga polisbefälsutbildningar ordnas dessutom bara omkring vart tionde år. Så var det när österbottningen Nina Rasmus kom till Mariehamn.
– Vi brukar ha lättare att anställa tvåspråkiga här då det är dåligt med pengar i riket. Jag kom själv till Åland för 18 år sedan, delvis för att pröva på något nytt efter tjänstgöring vid Lahtispolisen. Jag trivs, men visst har det hänt några gånger under årens lopp att jag funderat på att packa min väska. I det lilla samhället syns ändå det man gör, säger Rasmus.
Ett stort ansvarsområde innebär också att det tar tid att ta sig ut till holmar och skär. I praktiken betyder det att många mindre förseelser kan bli orapporterade till Mariehamn, eftersom de boende ute på holmarna vet att det tar så länge för polisen att komma. När folk känner varandra bra finns också ett slags intern reglering, man känner sin granne och vet vem som får för sig att kanske göra dumheter. Det har en avskräckande verkan, på samma sätt som på andra mindre orter, påpekar Pawli.
Brottsrubriceringarna på Åland är desamma som de i polisdistrikten på fastlandet, också om de i medeltal är mindre allvarliga. Fortkörning, berusade personer, gräl och skadegörelse präglar polisens vardag. Men frapperande ofta rapporterar Ålandspolisen också om razzior i färjhamnarna där alla förare varit nyktra eller fortkörningsrazzior där alla hållit fartbegränsningen. Att många färjor anlöper Mariehamn innebär däremot vissa narkotikaproblem, avloppsvattnet i den åländska huvudstaden innehåller landets fjärde största koncentration av kokain.
– Det är tyvärr en följd av den täta färjtrafiken härifrån till flera storstäder. Här rör sig också en hel del turister precis som i alla andra städer, säger Pawli.
Social kontroll
Att den åländska polisens pressmeddelanden om razzior och mindre förseelser, ofta humoristiskt skrivna, skulle vara ett medvetet sätt att bygga upp en egen profil stämmer inte, säger Nina Rasmus.
– Vi tar det vi har, fallen är så få och de lokala tidningarna skriver gärna. Det är fältcheferna som skriver och var och en har sitt personliga sätt att göra det.
Att Åland är något av en idyll förklarar den färske polismästaren med att arbetslösheten är låg och det finns en social kontroll som inverkar positivt på tryggheten överlag. Här går det inte att vara anonym någon längre tid.
Att Pawli och Rasmus vet vad de talar om visar till exempel de fall av skadegörelse som skedde vid Övernäs skola i centrala Mariehamn i samband med skolstarten i augusti. Ur polisrapporten: ”Återigen uppdagades skadegörelse i Övernäs skola. Ett fenomen som allmänt brukar dyka upp så här vid skolstart. Det nöje någon haft kostar tid och energi för personalen och i sista ändan pengar för samhället, utöver detta en otrygghet och kanske obehag för elever.” Då de i början av september får frågan om de tagit de skyldiga ler Rasmus och nickar.
Johan Pawli har för sin del många planer för sitt år som polismästare i Mariehamn. Bland annat finns ledningsstrukturer och trygghet i vardagsrutinerna att utveckla. Också ict-helheten behöver ses över. Utöver det finns alla andra normala uppgifter som faller på en polismästares ansvar.
– Men det är hos personalen här som visheten bor, det går inte att komma utifrån och säga hur saker ska skötas, säger han.