Vems är ansvaret om lägenhetens dörr måste brytas upp?
Under den varma årstiden bor vi på stugan omkring fyra månader varje år. Under denna tid har vi självklart vinterbostadens ytterdörr låst med säkerhetslås. Nu har bostadsbolaget börjat kräva att vi inte låser säkerhetslåset när vi är borta längre tider. Vi ser ändå till posten omkring var tionde dag. Vi har en längre tid försökt få disponentfirman, husets servicebolag och själva bostadsaktiebolaget att ta emot en reservnyckel, utan att lyckas. Alla anser att det inte är deras sak, utan att vi är skyldiga att hitta någon som är beredd att uppbevara nyckeln för oss om den skulle behövas. Hittills har det inte lyckats. Vems är ansvaret om en skada sker och räddningsverket måste bryta sig in i lägenheten via ytterdörren? Finns det några regler för denna situation då både polis och försäkringsbolag rekommenderar ett säkerhetslås? Lagen om bostadsaktiebolag reglerar hur det så kallade underhållsansvaret fördelas mellan bostadsaktiebolaget och aktieägarna. Huvudregeln är grovt taget att aktielägenheternas konstruktioner och isolering ligger på bolagets ansvar, medan aktieägarna svarar för lägenheterna invändigt.
Inom branschen för bostadsaktiebolag är det vanligt att tabeller har utarbetats över hur ansvaret mer konkret fördelas mellan bostadsaktiebolaget och aktieägarna. Dessa tabeller fungerar som goda tumregler, men de är inte automatiskt bindande. I dessa tabeller anges i regel att lägenhetens ytterdörr och dess standardlås omfattas av bolagets ansvar, medan aktieägaren ansvarar för ett säkerhetslås som hen låtit installera.
Om dörren måste brytas upp
Dessa regler om ansvarsfördelningen har betydelse för vem som får stå för kostnaderna, om till exempel brandkåren blir tvungen att bryta sig in i lägenheten i en nödsituation. Anta att en brand har brutit ut i lägenheten och släckningsarbetet kräver att brandkåren omedelbart tar sig in i lägenheten. I en sådan situation blir bolaget tvunget att stå för eventuella kostnader för en reparation av dörren och standardlåset, medan aktieägaren måste stå för kostnaderna för en reparation av säkerhetslåset.
Om situationen däremot är den att det i en nödsituation är endast säkerhetslåset som inte kan öppnas, eftersom servicebolaget inte har säkerhetslåsets nyckel i sin besittning, blir aktieägaren skyldig att stå för kostnaderna för att bryta upp dörren till exempel vid ett vattenläckage.
Servicebolagets ansvar
I dag drar sig en del servicebolag för att förvara de boendes nycklar, eftersom nyckelskåpen hos servicebolagen kan vara begärliga byten för inbrottstjuvar. Utan avtal mellan bostadsaktiebolaget och servicebolaget kan inte en enskild aktieägare kräva att servicebolaget ska ta hand om en nyckel till säkerhetslåset. Servicebolaget behöver alltså inte åta sig ett sådant ansvar.
Därför kan ett alternativ vara att aktieägaren ber en granne ta emot en reservnyckel, men ibland vill inte heller en granne ta på sig detta ansvar. Min rekommendation till frågeställaren blir därför att han fortsätter använda säkerhetslåset samtidigt som han är medveten om att han kan bli ersättningsskyldig om man exempelvis vid brand eller vattenläckage blir tvungen att såga upp säkerhetslåset. Sannolikheten för en sådan skada är enligt min bedömning ändå mindre än risken för inbrott när säkerhetslåset inte är i användning.
du en fråga till KSF Medias juristteam? Sänd den till adressen juristen@hbl.fi eller per post till Juristen svarar / HBL, PB 217, 00101 Helsingfors. Frågor besvaras endast i tidningen.
”I regel omfattas lägenhetens ytterdörr och dess standardlås av bolagets ansvar, medan aktieägaren ansvarar för ett säkerhetslås som hen låtit installera.”