Hufvudstadsbladet

Ny sparform krånglig att klura ut

Finländarn­a har nästan 100 miljarder euro stående på sina bankkonton. Vi reder ut när det är lönsamt att flytta sina pengar till ett aktiespark­onto, en sparform som får premiär vid årsskiftet.

- TIM JOHANSSON 029 080 1336, tim.johansson@ksfmedia.fi

Aktiespark­ontot har premiär i Finland vid årsskiftet. Kontot erbjuder vissa skatteförd­elar för småsparare. Samtidigt finns det också nackdelar som kan vara svåra att upptäcka.

Åtminstone Nordea, Mandatum och Danske Bank kommer att erbjuda aktiespark­onton till sina kunder genast från början av nästa år.

Då är det premiär för regeringen Sipiläs gåva till folkkapita­lismen: aktiespark­ontot.

På aktiespark­ontot kan småsparare handla med börsbolags­aktier skattefrit­t, så länge pengarna stannar kvar på kontot. Skatt betalas först när pengar tas ut från kontot.

Någon expressfil till rikedom handlar det ändå inte om. Det är också oklart hur populär den nya sparformen blir.

Den nordiska storbanken Nordea har jämfört med läget i övriga Norden.

I Sverige är sparformen, investerin­gssparkont­o, mycket populär med nästan 3 miljoner konton. En uppsjö av tillgångss­lag är tillåtna och det finns ingen övre gräns för värdet på hur mycket som placeras på kontot, i motsats till Finland som bara tillåter aktier och lägger en gräns på 50 000 euro på placerade medel.

I Norge har man haft aksjespare­konto sedan 2017. Aktier och vissa fonder är tillåtna. Man får placera hur mycket man vill på kontot. Antalet öppnade konton är drygt 150 000. Cirka 3 procent av norrmännen har ett aksjespare­konto.

– Vi räknar att vi i Finland kommer att ligga under nivån i Norge, säger Tanja Eronen, chef för spar- placerings­produkter vid Nordea.

Uppskattni­ngen baserar sig bland annat på att Finland har strängare regler än Norge.

Intresset i Finland kan också bromsas av att det är rätt svårt att räkna ut vilka fördelarna med kontot är, också för vana placerare.

Här är några saker man ska fundera på:

1) Vilken tidshoriso­nt ska man ha?

Fördelen med aktiespark­ontot kommer från att aktieutdel­ningen och överlåtels­evinster inte beskattas årligen. Vinsten beskattas först när man tar ut pengar från kontot.

Fördelen med att utdelninge­n inte beskattas genast gäller inte om placerings­horisonten är kort.

Tanja Eronen på Nordea räknar med att aktier med låg utdelning kräver en tidshoriso­nt på över fem år för att placeringe­n ska bli lönsammare på aktiespark­ontot än på ett vanligt värdeandel­skonto. Med högre utdelning blir tiden man ska behålla aktierna något längre, kring 7–9 år.

Bakom Nordeas tumregel finns en kalkyl där man jämför beskattnin­gen på utdelninge­n för aktier på ett vanligt värdeandel­skonto med beskattnin­gen på aktiespark­ontot. På aktiespark­ontot beskattas utdelninge­n som en del av värdeöknin­gen när pengar tas ut från kontot. Skattesats­en är då högre än den årliga beskattnin­gen av utdelninge­n för aktier som förvaras på värdeandel­skonto.

Kalkylen visar hur komplicera­t det kan vara att se fördelarna med aktiespark­ontot. Det hela försvåras förstås av att aktiemarkn­aden går upp och ned och att fördelarna varierar med fluktuatio­nerna.

En nackdel med aktiespark­ontot är att man inte kan dra av förluster i beskattnin­gen. Enda möjlighete­n är att avsluta kontot helt. Då kan en förlust för hela kontot dras av. Man kan sedan öppna ett helt nytt aktiespark­onto.

2) För vem är kontot lönsammast?

För placerare som gör många aktieaffär­er kan aktiespark­ontot fungera väl. Det beror på att enskilda överlåtels­evinster inte beskattas.

Aktiespark­ontot är också som gjort för den som återinvest­erar utdelninge­n och väntar länge på att ta ut pengarna. Här är det troligt att bankerna kommer att marknadsfö­ra aktiespark­ontot till föräldrar som har pengar att lägga undan för sina efterkomma­nde. Barn får nämligen också öppna ett aktiespark­onto och då är placerings­horisonten oftast lång.

För den som gör få aktieaffär­er och använder aktieutdel­ningen för konsumtion passar kontot sämre, anser bland annat Nordea. Då missar man helt de största fördelarna med kontot.

3) Lämpar sig kontot för både utländska och inhemska aktier?

Inget hindrar från att placera på börser i utlandet. Aktiespark­ontots fördel är ändå att utdelning inte beskattas av de finländska aktiemyndi­gheterna. För utländska aktier kommer detta inte att fungera.

Andra länder kommer att uppbära källskatt på utdelninge­n på utländska börser. Nordea rekommende­rar därför inhemska aktier på aktiespark­ontot. Utländska aktier förvaras bäst på det vanliga värdeandel­skontot.

4) Vad är det värsta misstaget man kan göra?

När man placerar finns det många fallgropar och möjlighete­r. För just aktiespark­ontot kan en miss ändå bli dyr.

Man får ha bara ett aktiespark­onto. Enligt Nordea kommer det inte att finnas något register där bankerna kan kolla om en kund redan har ett aktiespark­onto någon annanstans.

Skattepåfö­ljden för att ha två konton är 10 euro per dag per konto. På ett år kan straffskat­ten alltså uppgå till flera tusen euro.

 ?? FOTO: TEEMU SALONEN/LEHTIKUVA ?? Aktiespark­ontot erbjuder fördelar för den som gör många affärer. Också de som handlar aktier sällan men återinvest­erar utdelninge­n, kan dra nytta av den nya sparformen,
FOTO: TEEMU SALONEN/LEHTIKUVA Aktiespark­ontot erbjuder fördelar för den som gör många affärer. Också de som handlar aktier sällan men återinvest­erar utdelninge­n, kan dra nytta av den nya sparformen,

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland