Finländsk biolog spårar isbjörns-dna
Den finlandssvenska biologen Micaela Hellström har efter provtagningar i Alaska lyckats isolera individuellt dna från isbjörnar ur deras fotspår i snön och på is. Metoderna kring såkallat miljö-dna avancerar snabbt.
Nattetid, i mer än 40 graders kyla i nordligaste Alaska, har den finlandssvenska biologen Micaela Hellström lyckats ta upp och isolera dna från isiga fotspår av isbjörn. Försöken norrom den 71:a breddgraden kan vara ett genombrott inom genren miljö-dna.
Om man nu kan skilja isbjörnsindivider från varandra skapar det helt nya möjligheter att kartlägga släktlinjer och förökning hos den hotade, majestätiska arten.
– Vi insåg att vi för första gången kunde nå det dna som finns i cellkärnan. Runt omkring kärnan visar 1 000 till 2 000 dna-strängar vilken art man är, medan dna-t i cellkärnan identifierar en individ genom bara två uppsättningar, säger Micaela Hellström till det brittiska radiooch tv-bolaget BBC.
Hon beskriver utmaningen att ur prover som tagits från snöskotrar, i mörker och i temperaturer på ner till minus 40 grader som enorm. Provtagningarna gjordes under dygnets mörka tid eftersom solljusets uv-strålning bryter ner dna.
– Vi är fortfarande i början, men vi fick mycket klara signaler på att vi får fram dna-sekvenser ur cellkärnorna för att identifiera individer. Och det är riktigt, riktigt stort, säger Micaela Hellström till BBC.
I intervjun berättar hon också att isbjörnarna i det kalla klimatet inte alls lufsar långsamt som i en djurpark utan rör sig ”dansande” i terrängen.
– Då förstod jag att det här kommer att bli verkligt svårt, för att det skulle ligga så låga dna-koncentrationer i fotspåren.
Skonsammare metod
De inledande försöken kring att kunna kartlägga isbjörnarna individuellt gjordes i området kring Utqiagvik (tidigare Barrow) i allra nordligaste Alaska i samarbete med den lokala iñupiat-ursprungsbefolkningen. Ortsborna ska också utbildas för att i fortsättningen på egen hand kunna ta prover.
Metoden testades först på isbjörnar i djurparker i Sverige och Finland. Om metoden etableras kan den ersätta de tidigare sätten att ta prov genom att skjuta mot och bedöva djuren, vilket också är en mycket farligare metod för såväl forskare och medhjälpare som för djuren själva.
Provtagningarna gjordes i samarbete mellan den lokala miljöförvaltningen, Världsnaturfonden och det miljölaboratorium i Stockholm där Micaela Hellström arbetar. Motsvarande undersökningar som väntas ha stor betydelse för att ekologiskt förstå klimatförändringarna planeras också kunna genomföras i det arktiska Ryssland.
Möjliggörs av nya superdatorer
Arbete med miljö-dna, där man isolerar dna ur naturen, har tagit stora steg framåt för att allt större mängder data från molekylnivå numera kan analyseras med nyare och effektivare superdatorer. Metoderna har under de tjugo senaste åren utvecklats ur vattenbiologi, bland annat med viktigt stöd från metoder från bland annat kriminallabb.
Ett större reportage om den dnametod som Micaela Hellström har utvecklat i huvudsak vid Köpenhamns universitet publicerades i HBL den 16.7 i år. Hon är uppvuxen i Raseborg i Finland.