Både USA, Ryssland och Kina moderniserar sina atomvapen

KäRNVAPEN I HBL (Debatt 28.9) hävdar Pasi Patokallio angående Christer Alms och sex andra freds- och miljöförespråkares insändare (HBL Debatt 26.9) att det inte pågår en ny atomvapenupprustning. Vem som inlett kapprustningen tog de sju undertecknarna inte ställning till i insändaren om konventionen om förbud mot atomvapen (TPNW).

USA inledde upprustningen redan under Obama-administrationen, fastän Barack Obama fick Nobels fredspris 2009 för löftena om en atomvapenfri värld. Då Obama lämnade posten 2017 hade inte Armageddon-hotet minskat. I stället hade USA inlett ett moderniseringsprogram som gör nästan alla atomvapen mer exakta. Under Obama förvandlade USA vätebomben till ett precisionsstyrt ”smart” vapen, gjorde atomvapenubåtar betydligt mer exakta och försåg landbaserade långväga missiler med så många tilläggsfunktioner att flygvapnet 2012 beskrev dem som ”i princip nya.”

Och Ryssland gjorde lika. Atomvapnen hade försummats efter kalla kriget. Under Vladimir Putin inleddes en modernisering. Det byggdes nya, kraftfullare interkontinentala ballistiska missiler (ICBM), taktiska atomvapen utvecklades. Både Ryssland och Kina uppgraderar sina arsenaler och har testat och producerat fler helt nya system än USA under det senaste decenniet. Men USA har uppgraderat nästan alla strategiska och taktiska leveranssystem och stridsspetsar så att de kan användas långt över den ursprungliga livslängden. Åldrande system skall ersättas med nya.

Donald Trump har förstört mycket av Obamas arv, men han omfamnar atomvapnens moderniseringsprogram. Om USA genomför alla planer för modernisering och underhåll av kärnvapenarsenalen kommer det enligt en regeringsuppskattning publicerad i januari 2019 att kosta 494 miljarder dollar under det kommande decenniet, i genomsnitt knappt 50 miljarder dollar per år. Nästan alla delar av vapenarsenalen skall uppgraderas. Enligt Nuclear Posture Review (2.2.2018) vill Trump fullfölja Obamas moderniseringsplan och också utveckla flera nya atomvapenkapaciteter, bland annat ”low yield nukes” – atomvapen med begränsad sprängverkan. Dessa vapen kan dock enligt Washington Post orsaka lika stor förödelse som bomberna i Hiroshima och Nagasaki.

Enligt Arms Control Association i USA överträffar USA:s planerade atomvapeninvesteringar alla andra atomvapenländers planer. Då nyheten publicerades i februari 2018 om att USA, hänvisande till att andra atomvapenmakter rustar upp, vill skaffa två nya typer av atomvapen, reagerade Ryssland, Kina och Iran skarpt.

BBC rapporterade att Ryssland uttrycker ”djup besvikelse”, kritiserar vad man kallar USA:s antiryska ton och uppger att man kommer att vidta ”nödvändiga åtgärder” för att värna sin säkerhet. Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif skrev på Twitter att ”den amerikanska atomvapenrevisionen återspeglar ett ökat beroende av atomvapen som strider mot icke-spridningsavtalet NPT” och att planerna ”för mänskligheten närmare förintelse”. Även Kina vände sig starkt mot USA:s nya linje.

I februari 2017 rapporterade Reuters att Trump i ett telefonsamtal med Putin fördömde det nya Start-fördraget och avvisade Putins förslag att inleda samtal om att förlänga fördraget som upphör 2021. En västerländsk demokratiskt vald president gav en auktoritär ledare i ett land omringat av 29 Natomedlemmar och cirka 800 USA-militärbaser i cirka 70 länder eller territorier en klar signal att världsherredömet tillhör USA.

Då NPT trädde i kraft fanns det över 30 000 atomvapen i världen, i dag cirka 13 800. Det ser bra ut, men sprängkraften räcker till att förinta jorden flera gånger om. Nya ”smarta atomvapen” att användas till exempel för att förstöra ett underjordiskt mål immunt mot konventionella vapen kommer att orsaka ett enormt antal civiloffer. Ingen missil – inte ens 1 procent av Hiroshimabomben – kan tränga djupt in i marken utan att förorsaka en explosion som blåser ut en massiv krater med radioaktivt dödligt nedfall i omgivningen som följd.

Enligt Patokallio har atomvapenfria stater inte några medel för att få atomvapenstaterna att ändra ståndpunkt om TPNW. Jag tror på styrkan i världsbefolkningens krav att undslippa ett Atomarmageddon, jag tror på att internationell påtryckning och fördömande av galna ledares agerande kan leda till resultat. Vi som vill överleva och se kommande generationer överleva ger aldrig, aldrig upp!

ULLA KLöTZER

världsmedborgare, tidigare lärare, mor, mormor, Esbo