Svenskspråkiga väljer Helsingfors
Många starka finlandssvenska fästen förlorare senaste fem åren
Bara en liten del av de svensk- och tvåspråkiga kommunerna har sett en ökning av antalet svenskspråkiga under de senaste fem åren.
Uppgifterna som HBL tagit fram gäller antalet personer med svenska som modersmål i slutet av 2013 jämfört med läget i slutet av 2018.
Vinnare är stora städer som Helsingfors, Åbo och Vasa där de svenskspråkiga ökat med flera hundra personer under femårsperioden. Förlorare är städer som Lovisa, Borgå, Raseborg, Hangö och Pargas där tappet är flera hundra personer.
Kommunforskaren Siv Sandberg säger att man i det svenska Finland ser samma utveckling som i det övriga Finland. Befolkningen minskar i många kommuner på grund av utflyttning och ogynnsam åldersstruktur.
– Man vill ju inte ta ifrån någon hoppet, men: Det kommer inte att dimpa ner nya invånare, säger Sandberg och hänvisar till Statistikcentralen färska befolkningsprognos som visar på en stagnerande befolkningsutveckling för hela Finland också i framtiden.
Det svenska Finland blir allt mer urbant.
Det visar siffror som HBL tagit fram för utvecklingen under de senaste fem åren i de svenskoch tvåspråkiga kommunerna. Uppgifterna gäller antalet personer med svenska som modersmål i slutet av 2013 jämfört med läget i slutet av 2018.
Bara en liten del av kommunerna har sett en ökning av antalet svenskspråkiga under femårsperioden. I Nyland är läget extremt. De svenskspråkiga har ökat bara i Helsingfors.
Motsvarande utveckling finns i Åboland där Åbo ser ett stort tillskott av svenskspråkiga under de senaste fem åren samtidigt som Pargas och Kimitoön backar.
I Österbotten lockar Vasa och Vasas grannkommun Korsholm. Dessutom blir de svenskspråkiga fler i Larsmo. Övriga kommuner i svenska Österbotten ser en nedgång.
I Österbotten har fallet varit störst i Närpes. Den del av tappet som förklaras av utflyttning beror på framför allt på utflyttning till Vasa. Här har de före detta Närpesborna följt ett mönster som är känt från övriga Finland – utflyttarna väljer den närmaste stora staden som ny hemort.
Liksom många andra kommuner har Närpes också haft ett negativt födelsenetto, det vill säga att antalet döda överskrider antalet födda. Det här är också något som gäller många kommuner i Finland och Svenskfinland.
Finlandssvenska fästen förlorar
Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi med stor insyn i de finlandssvenska kommunernas situation, säger att man i det svenska Finland ser samma utveckling som i det övriga Finland. Befolkningen minskar i många kommuner på grund av utflyttning och ogynnsam åldersstruktur.
Sandberg fäster sig särskilt vid att antalet personer med svenska som modersmål har minskat med flera hundra i städer som Raseborg, Lovisa, Borgå och Pargas.
– Det är kommuner som upplevs som starka finlandssvenska fästen som genomgår en förvånansvärt kraftig förändring.
I till exempel Pargas fall har staden hoppats på att inflyttning skulle kompensera för ett negativt födelsenetto, men den förhoppningen har kommit på skam. De svenskspråkiga i regionen väljer
i allt högre grad att bosätta sig i S:t Karins och Åbo.
I S:t Karins finns svensk skola och det kan bli aktuellt med högstadium. Det samtidigt som många andra kommuner får kämpa med att fylla klassrummen.
Andra stadiet påverkas
Konsekvenserna för just skola och utbildning blir stora när finlandssvenskarna bosätter sig på nya orter eller när barnen i kommunerna blir färre.
Sandberg lyfter upp särskilt utbildningen på andra stadiet. Då handlar det framför allt om andra stadiets yrkesutbildning.
Traditionellt har man i Svenskfinland velat placera yrkesutbildningen också på mindre orter. Frågan är om målgruppen, kommande studerande, tänker i liknande banor. De finns allt mer sällan på den lilla orten och de som bor i de större städerna har många stora utbildningar med brett utbud att välja mellan, också på finska.
– Tycker målgruppen att placeringen av utbildningarna är bra? De finlandssvenska institutionerna och politikerna får förhålla sig till att en allt större del av de svenskspråkiga bor i de stora städerna, säger Sandberg.
Förändringen gäller framför allt Nyland. Huvudstadsregionen har 65 000 svenskspråkiga invånare samtidigt som resten av Nyland ser en minskning. Förutsättningarna för att arrangera den svenskspråkiga servicen är helt andra i Raseborg än i huvudstadsregionen med sin miljonbefolkning.
Svenska folkpartiet, ett maktparti i till exempel västra Nyland men ett litet parti i Helsingfors, har inte haft koll på väljarna i huvudstadsregionen.
– Man har inte riktigt redskapen och budskapen. Budskapen i Vanda behöver vara andra än i Raseborg, säger Sandberg.
Sandbergs erfarenhet är att politiken och de mentala modellerna förändras långsamt och att man in i det sista hoppas på en vändning.
Hon skämtar om att Finlands befolkning vore åtta miljoner om kommunernas förhoppningar om nya invånare skulle ha slagit in.
– Man vill ju inte ta ifrån någon hoppet, men: Det kommer inte att dimpa ner nya invånare, säger hon och hänvisar till Statistikcentralens färska befolkningsprognos som visar på en stagnerande befolkningsutveckling för hela Finland.