Litiumjonbatteriet gav Nobelpriset

Prisen ska gå till upptäckter som gjort största nytta för mänskligheten, beordrade Alfred Nobel i sitt testamente. Årets Nobelpris i kemi uppfyller definitivt uppfinnarens sista vilja. Tre forskare belönas för utvecklingen av litiumjonbatteriet – en upptäckt som finns överallt omkring oss.

– Det här batteriet har haft ett fantastiskt genomslag och finns i dag i allt från mobiltelefoner till eldrivna bilar. Allt är litiumjonbatteriets förtjänst. Det har varit en fantastisk utveckling och de allra flesta människor förstår nog vidden av det här, säger Johan Åqvist, professor i teoretisk kemi och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

När årets tre kemipristagare – John B Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino – presenterades gick ett sus genom lokalen på Kungliga Vetenskapsakademien.

– Jag tänkte väl att ni skulle gilla det, sade akademiens ständige sekreterare Göran K Hansson när leenden spreds bland de samlade journalisterna.

Nämnde Goodenough har nämligen både länge och av många varit favorittippad, och nu blev det äntligen hans tur. Som 97-åring är han dessutom den äldste Nobelpristagaren hittills. Han, Stanley Whittingham och Akira Yoshino delar lika på priset för att de skapat ”en laddningsbar värld”, som KVA uttrycker det.

– De här tre är de verkliga pionjärerna i utvecklingen av det här batteriet. Att utveckla ett nytt batteri är ganska komplicerat, och de här tre forskarna har alla tagit olika steg i den utvecklingen, säger Johan Åqvist.

Pristagarnas forskning har resulterat i säkra batterier, som kan laddas om hundratals gånger innan de förlorar sin kapacitet. Och de finns i dag överallt i vår närhet – i mobiler, bärbara datorer, cyklar och eldrivna bilar. De har också gjort det möjligt för oss att lagra energi från soloch vindkraft.

– Målet för honom (Nobel) var att ge priset till något som har påverkat många. Vi hade inte haft de telefoner eller andra prylar vi har i dag om det inte vore för litiumjonbatteriet, säger Stanley Whittingham.