Klart fall av plagiat
Kopieringsbeskyllningarna mot klädföretaget Makia aktualiserar frågan om var gränsen mellan inspiration och plagiat egentligen går. – Vågor eller röda stugor kan inte vara varumärken i sig. Det beror helt på hur de är ritade, säger professor Niklas Bruun.
Det har blåst snålt kring det helsingforsiska gatumodesföretaget Makia hela veckan, på grund av tre olika anklagelser om kopierade symboler på företagets plagg.
Niklas Bruun, professor emeritus i handelsrätt, har följt med händelseförloppet och menar att åtminstone ett av de tre fallen är ett odiskutabelt plagiat. Det handlar om segelsällskapet Merenkävijäts logo, som Makia låtit trycka en intill förväxling lik version av på sina produkter.
– Det är ett klart fall. Om man inte kopierat har man åtminstone plagierat logotypen. Då måste man utan vidare be om lov först.
Makias ledning har medgett att man begått ett misstag, bett om ursäkt och betalat ersättning för Östersjöns väl sedan Merenkävijät påtalat saken.
Igenkänningsfaktorn avgör
De två andra fallen är däremot kvistigare, och här bestrider Makia plagiat. Det handlar om paddlingsföreningen Merimelojats logo, ett M, en paddel och vågor, och hårvårdsprodukten Erittäin Hieno Suomalainens symbol, en röd stuga med svanar i förgrunden.
– Paddlingsföreningens fall är tveksamt. Elementen – bokstaven M och vågor – är ganska triviala och allmänt använda. Dessutom är M motiverat eftersom Makia ju börjar på M, säger Bruun.
Makias huvuddesigner Jesse Hyväri sade tidigare att paddlingsföreningens logo inte ens fungerat som inspirationskälla till det aktuella Makiatrycket, och att vågor är en allmän symbol världen över.
– För att en symbol ska bli ett varumärke ska det ha särskiljningsförmåga. Ingen kan ha ensamrätt till vågor eller röda stugor, säger Bruun.
Det är alltså inte motivet i sig som är ett varumärke, utan det specifika sättet på vilket det är ritat.
– Om vågorna är ritade så att de går att känna igen kan man diskutera ifall också en sådan allmän symbolik kan gälla som varumärke, säger Bruun.
Behöver inte registreras
Överlag är den första utgångspunkten för att något ska räknas som ett varumärke att det är i någon form av kommersiell användning. Bruun benar ut grunderna:
– Du kan få varumärkesskydd på två sätt: antingen genom att inregistrera varumärket hos Patentoch registerstyrelsen, eller genom att använda det under en längre tid så att det blir känt inom de kretsar det riktar sig till. I det första fallet är segelsällskapet Merenkävijäts symbol utan tvivel känt i seglarkretsar, och därmed ett inarbetat varumärke också om det inte skulle vara registrerat, och även om sällskapet inte primärt ägnar sig åt affärsverksamhet, säger Bruun.
Registrerade varumärken åtnjuter ändå ett starkare skydd.
– Om du plockar mumintrollen till en modereklam utan tillstånd blir det förstås frågan om större skadestånd än om du använder en paddlingsklubbs symbol. Men även om det inte finns stora ekonomiska intressen i frågan kan paddlingsklubben ha intresse av att inte blandas ihop med en business som kanske inte har någonting att göra med klubben, säger Bruun.
I sammanhanget har Makia framhållit att det är både brukligt och uppskattat inom gatumodebranschen att aktivt låna referenser av varandra. Bruun är tveksam till argumentet.
– Det låter lite som en bortförklaring. Reglerna inom modebranschen är inte annorlunda på den här punkten än inom andra branscher.