Experter tveksamma till Scheinins förslag

Tre professorer i straffrätt ser både för- och nackdelar i professor Martin Scheinins förslag till en ny definition av terrorism som skulle slopa kravet på ett terroristiskt syfte. Det skulle leda till att exempelvis skolattacker skulle betraktas som terr

Martin Scheinin förespråkar en ny definition av terrorism där man slopar det nuvarande kravet på ett ”terroristiskt syfte”. Om en attack riktar sig mot flera slumpmässigt utvalda offer som av gärningsmannen reduceras till instrument för att uppnå något annat, så är det fråga om ett terrordåd, anser Scheinin, som är professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid European University Institute i Florens.

Detta skulle leda till att skolattackerna i Kuopio 2019, Kauhajoki 2008 och Jokela 2007, bombdådet i köpcentret Myyrmanni i Vanda 2002 samt masskjutningarna i Hyvinge 2012 och Imatra 2016 borde betraktas som terrordåd.

Professorerna i straffrätt Kimmo

Nuotio, Minna Kimpimäki och Dan Frände ser både för- och nackdelar i Scheinins förslag.

– Jag tycker att det är bra att Scheinin lyfter fram instrumentaliseringen av offren, det är ett väsentligt kriterium, men därtill behövs avgränsande kriterium, eftersom instrumentalisering kan förekomma även i andra brott, säger Nuotio, som jobbar vid Helsingfors universitet.

Kimpimäki, som jobbar vid Lapplands universitet, håller med om att det som i lagen avses med terroristiskt syfte inte är alldeles entydigt och att det kunde ha definierats mer konkret och kanske bredare. Men samtidigt ser hon problem i Scheinins förslag.

– Det att man ser på både den objektiva sidan, det vill säga dådet, och den subjektiva sidan, det vill säga det terroristiska syftet, är det som i flera fall skiljer terroristiska dåd från andra våldsdåd.

Dan Frände vid Helsingfors universitet är inne på samma spår. Han tycker också att det finns en risk med att slopa kravet på terroristiskt syfte.

– Då blir frågan, vad är det som skiljer ett terroristiskt dåd från ett vanligt våldsdåd.

Terrorparagraferna har ökat

Strafflagens kapitel om terroristbrott bygger på Europeiska rådets rambeslut och EU:s terrorismdirektiv. Det har vuxit fram under 2000-talet som en serie reaktioner på islamistiska terrordåd. På grund av det har tröskeln för att betrakta våldsdåd som begås av muslimer sjunkit.

– Jag har förhållit mig delvis skeptiskt till utökandet av terrorismparagraferna. Man har så småningom inkluderat gärningar som ligger allt längre ifrån den egentliga terroristiska verksamheten, säger Kimpimäki.

I kapitlet ingår paragrafer till exempel för resa i syfte att begå terroristbrott, finansiering av terroristgrupp, rekrytering för ett terroristbrott, deltagande i utbildning för ett terroristbrott och främjande av en terroristgrupps verksamhet.

– Det här motiveras med att det effektiverar kampen mot terrorismen, men själv har jag ifrågasatt det. Det har i Finland lett till långa och komplicerade rättsprocesser som slutar med att åtalen förkastas.

Enligt henne är det tydligt att det finns en koppling mellan bristen på fällande domar och det ökade antalet paragrafer.

Dan Frände skriver under påståendet att kapitlet om terroristbrott har uppkommit som en reaktion mot islamistisk terrorism, men anser att paragraferna fungerar också för annan terroristisk verksamhet.

– Jag tänker på Anders Behring Breivik. Det som han gjorde var ett typiskt terroristbrott som riktade sig mot norska medborgare.

Däremot är han inte övertygad om att knivhuggningen i Åbo 2017 verkligen var ett terrordåd.

– Det var på gränsen om man kunde anse det.

Även andra experter har ifrågasatt huruvida gärningsmannen Abderrahman Bouanane verkligen hade ett terroristiskt syfte, även om han blev dömd för bland annat två mord i terroristiskt syfte.

Skolattacker inte terror

Varken Frände, Kimpimäki eller Nuotio tänder på tanken att skolattacker eller masskjutningar ska betraktas som terrordåd.

– Det är klart att de kan innehålla terroristiska drag, där ingår ofta hat och en vilja att orsaka skräck. Men samtidigt skulle jag vara försiktig med att överdramatisera, säger Nuotio.

Enligt honom handlar skolattackerna ofta om enstaka barn och ungdomars desperata dåd, och saknar för det mesta en politisk dimension, även om flera av gärningsmännen i skolattackerna lämnat manifest efter sig – vilket också Bouanane gjorde.

– Min poäng är att man måste vara försiktig med användningen av brottsrubriceringar. Det är viktigt att terrorism även i fortsättningen förblir ett mycket speciellt och allvarligt brott, säger Kimmo Nuotio.