Sofi Oksanen donerar 15 000 till det fria ordet
Författaren Sofi Oksanen anser att yttrandefriheten är hotad i Finland. Enligt henne censurerar allt fler journalister sig själva av rädsla för att råka ut för hätska angrepp.
Den finska avdelningen av organisationen Reportrar utan gränser fick på måndagen en donation på 15 000 euro av den kända författaren Sofi Oksanen. Pengarna ska användas till mediefostran av barn och unga.
Oksanen passar samtidigt på att slå larm om den finska självcensuren. Hon tar avstamp i författaren Ray Bradburys klassiker Fahrenheit 451. Bradbury beskriver hur brandmän anlägger bränder i stället för att släcka dem. Boken är en dystopisk skildring av ett samhälle där man har gett upp allt självständigt tänkande och inte längre klarar av att hantera information, berättar hon.
– Sådana samhällen existerar i verkligheten. I Kina är det många som tror att demonstrationerna på Himmelska fridens torg aldrig har ägt rum och i Egypten tror många att förintelsen under andra världskriget bara är ett påhitt, säger Sofi Oksanen.
Hon varnar för att hatretoriken och självcensuren hotar den oberoende journalistiken, vilket leder till att många viktiga artiklar förblir oskrivna.
Hatet har makten
– Vi tar yttrandefriheten för givet, men Journalistförbundets utredningar visar att allt fler journalister undviker att skriva om till exempel flyktingfrågor eller Ryssland av rädsla för att råka ut för hatretoriska angrepp, säger hon.
Hatretoriken drabbar även andra yrkesgrupper. Oksanen hänvisar till statsrådets färska utredning ”Viha vallassa” (Hatet har makten) som visar att 42 procent av de politiker och tjänstemän som intervjuades uppger att deras intresse för att delta i den offentliga debatten har minskat. Många beslutsfattare säger sig också vilja lämna politiken på grund av hatretorik.
– Vi måste ta det här hotet på allvar. Hatretoriken och de falska nyheterna förorsakar allvarliga problem för yttrandefriheten, rättsstaten och demokratin, säger Jarmo Mäkelä som leder organisationen Reportrar utan gränser i Finland.
Oksanen nämner den aktuella rättegången i hovrätten mot MVlehtis förgrundsgestalt Ilja Janitskin och docent Johan Bäckman.
– I ett litet land som Estland eller Finland är det svårt eller omöjligt att fly sina hatretoriska belackare, vilket journalisten Jessikka Aro har fått uppleva, säger Oksanen.
Enligt Jarmo Mäkelä borde landets allmänna åklagare oftare ta tag i tvister som innehåller hatretoriska inslag.
– På det här sättet skulle de drabbade journalisterna inte behöva stå för dyra rättegångskostnader som lätt skjuter i höjden, säger han.
Tystnadens spiral
Mäkelä efterlyser också en EU-finansierad fond som kunde täcka enskilda journalisters rättegångskostnader i rättstvister som berör hatretoriska angrepp.
– Det allra viktigaste är ändå att vanligt folk bär ett personligt ansvar för att inte gå ut med hatretoriska inlägg, säger Sofi Oksanen.
Hon varnar för en tystnadens spiral som kan lägga sig som en sordin på den samhälleliga debatten. Hon väljer att anspela på den tyske teologen Martin Niemöllers dikt från 1955 som handlar om de intellektuellas rädsla för att försvara dem som utsattes för förföljelser i 1930-talets Tyskland.
– Den aktuella versionen av hans dikt är kort. Den lyder så här: Först hämtade de journalisterna. / Efter det vet vi inte vad som hände, säger hon.