Avgiftsfria läromedel kan påverka förlagen
Bokhandlarna i Svenskfinland tar regeringens planer på att erbjuda avgiftsfria läromedel på andra stadiet med ro. Men planen kan ha en större effekt än man har insett, enligt Schildts & Söderströms.
– Vi är positivt inställda till förslaget men hur det här kommer att organiseras är fortfarande oklart. Det är det som avgör effekterna av förändringen, säger Nils Saramo, läromedelschef vid Schildts & Söderströms som är ett av de förlag som ger ut läromedel på svenska i Finland.
Regeringen planerar att förlänga läroplikten i Finland, vilket enligt regeringen förutsätter att utbildningen på andra stadiet inte ska kosta något för de studerande. Själva utbildningen vid gymnasierna och yrkesskolorna är redan avgiftsfri men det handlar om allt material eleverna är tvungna att köpa.
I grundskolan är läromedlen redan gratis för eleverna. Där köper kommunerna läromedlen åt eleverna. Det görs genom anbudsförfaranden där upphandlingen konkurrensutsätts. Kommunerna väljer en grossist, som fungerar som en försäljningskontakt, och beställer läromedlen via den.
– Det här systemet har använts i många år. Ur vår synvinkel är det här säkert den bästa modellen, säger Saramo.
En annan möjlig modell är att bokhandlarna också får någon form av grossiststatus och deltar i upphandlingen. Saramo är positivt inställd till båda modellerna och utesluter inte att det ytterligare finns andra bra modeller.
– Det viktigaste är att upphandlingen inte spjälkas upp för mycket och att man fokuserar på helheten.
Liten marknad
Som förlag strävar Schildts & Söderströms efter att producera läromedel på svenska för alla ämnen på andra stadiet, men i praktiken är det svårt eftersom marknaden är så liten. Läromedelsproduktionen för gymnasier är stundvis direkt förlustbringande. Därför är det viktigt för förlagen att upphandlingsförfarandena är stora.
– Om vi säljer läromedel till gymnasierna på samma sätt som till grundskolorna, det vill säga via grossister, påverkar den här ändringen inte så värst mycket läromedelsproduktionen på svenska.
Gratis läromedel för studerande på andra stadiet och den pågående digitaliseringen kan också innebära fler projektbaserade läromedelsbanker som är finansierade av till exempel kommuner eller staten. Enligt Saramo kan sådana framtida banker vara problematiska och han ser stora risker med dem.
De här bankerna är ofta tillfälliga och när finansieringen tar slut finns de inte längre. Om antalet läromedelsbanker ökar drastiskt blir den nuvarande lilla marknaden för läromedel i Finland snabbt ännu mindre, enligt Saramo.
– Som kommersiell aktör skulle vi då bli tvungna att ändra på vår ambition att erbjuda läromedel i alla ämnen. Om vi slutar göra läromedel i ett ämne är det ett ganska stort steg att gå tillbaka och göra det igen. På lång sikt kunde det här utgöra en risk för Svenskfinland.
Även ur ett jämställdhets-, konkurrens- och kvalitetsperspektiv kan bankerna vara problematiska, enligt Saramo. Finlands goda resultat i till exempel Pisa-undersöknigen avspeglar också det att alla elever har jämbördigt skolmaterial.
– Vi ser det också som ytterst viktigt att lärarna har valfrihet när det gäller vilka läromedel de använder.
Färre bokhandlar
Enligt Bokhandelsförbundet skulle gratis läromedel för studerande på andra stadiet och kommuners centraliserade anskaffningar direkt från förlagen hota bokhandlarnas verksamhet.
Saramo är också orolig för bokhandlarna men oron handlar inte direkt om läromedelsförsäljningen. Försäljningen av läromedel i bokhandlar har redan minskat en längre tid. Allt fler köper sina studieböcker på nätet och använder sig av digitalt studiematerial.
– Vi är mest oroliga för det skönlitterära. Om den här ändringen leder till färre bokhandlar minskar synligheten för svenskspråkig litteratur, och det blir svårare att få tag på svenskspråkiga böcker. Det skulle vara illa för Svenskfinland, säger Nils Saramo.