Ordning på täppan igen

NOBELPRISET I LITTERATUR Det är ju jättefint att en kvinna, den polska författaren Olga Tokarczuk, får det Nobelpris i litteratur som skulle ha utdelats i fjol. Men eftersom en man, österrikaren Peter Handke, får årets pris är ordningen på täppan liksom återställd.

Sedan 1901 har 106 män och 15 kvinnor fått priset – fem kvinnor 1901–1945 och tio kvinnor åren efter andra världskrigets slut till dags dato. Märk väl att under den tid då feminismen växte till sig, och radikalare vindar blåste, var det nästan stopp på utdelning åt kvinnliga författare. Från 1946 fram till 1990 fick en endaste kvinnlig författare Nobelpriset och det inträffade 1966.

Om vi helt lekfullt tänkte oss att trenden skulle brytas litet kraftigare med start nästa höst och en manlig författare skulle få priset bara vart tredje år, skulle balans ifråga om antal pris till kvinnor respektive män råda ungefär 2300.

Förstås kan man inte tänka allt i rena kvoter, men visst borde också en Svenska Akademien kunna undvika alltför kraftiga slagsidor.

Dessutom finns det andra skevheter att tänka på. Europa och västvärlden – det vill säga inklusive USA och Kanada – har varit märkbart överrepresenterade vad pristagarnas hemtrakter beträffar. Och i synnerhet då Europa.

Eftersom de två Nobelpriser som nu kungjordes för 2018–2019 går till två författare från Europa kan man egentligen inte annat än

sticka förvånadens pekfinger i häpnadens mun, låta kväljningarna komma. Åtminstone hade jag väntat mig aningen fräschare vindar. GUNNAR HöGNäS Åbo