Läkarna ska lockas tillbaka till vårdcentralen
Evighetsproblemet med långa väntetider innan man som patient får läkartid på en vårdcentral försöker regeringen nu lösa genom att skjuta till pengar för uppfinningar och nya arbetssätt som gör att ingen ska behöva vänta mer än sju dagar på icke-akut vård.
Med pengar och fler anställda försöker regeringen locka läkarna att återvända till vårdcentralerna som de senaste decennierna har förfördelats jämfört med den prestigefyllda specialistvården. Framöver ska ingen behöva vänta mer än sju dagar på att få träffa en läkare, lovar regeringen.
Årets Nobelpris i ekonomi utgör en käftsmäll åt den stereotypa vinnarbilden av en äldre nyliberal herreman.
Torsten Fagerholm
Ledaren, sidan 4
Den förra regeringen stupade på vård- och landskapsreformen. Nu gör den nya regeringen ett nytt försök som startar med att kommuner och kommunsammanslutningar på egen hand ska försöka hitta på fiffiga idéer över hur social- och hälsovården framöver ska bli effektivare och bättre och locka 1 000 nya läkare.
De kommunsammanslutningar som hittar på idéer som faller Socialoch hälsovårdsministeriet i smaken, får pengar för att genomföra förändringarna. Nästa år viks 70 miljoner euro för ändamålet.
En röd tråd i arbetet med hälsovårdsreformen är regeringsprogrammets krav på att ingen framöver ska behöva vänta längre än sju dagar för att få uppsöka läkare. I dag dras många vårdcentraler med läkarbrist som en följd av att skattepengarna i åratal har kanaliserats till specialistvården vid sjukhusen. Hälsovårdscentralerna har förfördelats med påföljden att läkarna har sökt sig till mer prestigefyllda jobb på universitetssjukhusen. Det ska det nu bli slut på, säger familjeoch omsorgsminister Krista Kiuru (SDP).
Förutom målet att folk i framtiden ska få se en läkare inom utsatt tid, är avsikten att fördela om resurserna så att allt mer pengar styrs till primärhälsovården och att människor får vård på ett tidigt stadium. Det kostar som känt mindre att vårda en människa som just har blivit sjuk, än att låta åkommorna förvärras och ta hand om problemen först då de blivit svåra och akuta.
För att sjudagarsvårdgarantin ska bli verklighet har det varit tal om att det behövs 1 000 fler läkare till hälsovårdscentralerna. Ett av regeringens mål är att fylla de 300 hälsocentralläkartjänster som för stunden är obesatta.
De hittills vattentäta skotten mellan primärvården och specialistvården ska luckras upp så att vårdcentralläkare ges möjlighet att konsultera specialistkolleger. På det här sättet vill man minska antalet patienter som måste slussas vidare från vårdcentralen till sjukhuset för mer avancerad vård.
Digitala tjänster ska förkorta köerna
På ministeriet hoppas man också att kommunerna och kommunsammanslutningarna ska införa mer digitala tjänster framöver. I dag är det till exempel via privata vårdbolag möjligt att på distans chatta med en läkare som i realtid kan skriva ut recept för vissa åkommor. Nu är förhoppningen att också de offentliga vårdcentralerna ska börja erbjuda mer tjänster digitalt, vilket vore ett sätt att förkorta vårdköerna.
Av de 70 miljoner euro på årsnivå som staten skjuter till för att förbättra hälsovårdscentralerna, får Nyland den största andelen, en fjärdedel. Egentliga Finland får 8 procent av medlen, medan till exempel Österbotten bara får knappt fyra procent av slantarna. Fördelningen hänger ihop med invånarantalet.
Under regeringsförhandlingarna i somras kom partierna överens om att vårdreformen görs utifrån 18 landskap. Företagens roll och valfriheten blir mindre än vad den föregående borgerliga regeringen hade planerat. Den nuvarande regeringen hoppas att den ska lyckas locka tillbaka läkare som övergått i privat tjänst till den offentliga sidan. Avsikten är att patienter i framtiden kan få sjukvård, socialvård och psykvård på ett och samma ställe.