Postfacket varnar för stridsåtgärder
Det är hårda ord mellan arbetsgivarsidan och facket i poststriden. Den ena sidan talar om jonglörer och den andra om löner som det är svårt att leva på.
Ett rigitt avtal som inte svarar på dagens krav, eller avtalsshopping som gör det omöjligt för postutdelarna att leva på lönen? Arbetsgivaren och facket har vitt skilda åsikter i postkonflikten.
I morgon möts de igen, arbetsgivarsidan och facket, om hur det ska gå för de drygt 10 000 som är anställda eller inhoppare vid Posten. Det nuvarande kollektivavtalet går ut den sista oktober och situationen är inflammerad.
– Vi tar till stridsåtgärder, men vilka de blir berättar vi nästa vecka, säger Heidi Nieminen, ordförande för fackförbundet Post- och logistikunionen PAU.
Det blir en arbetskonflikt förutsatt att parterna inte överraskande kommer överens före det.
– Just nu är förhandlingarna låsta. Inget avtal finns inom synhåll, säger hon.
Hur har stämningen under förhandlingarna varit? – Under inga omständigheter har det varit speciellt trevligt då de vill gå hårt åt lönerna. Jag representerar sådana som redan nu är lågavlönade. Jag tänker på vilka följder arbetsgivarens målsättningar skulle ha för deras liv, säger Nieminen.
Enligt Tuomas Aarto på servicebranschens arbetsgivarförbund Palta är Posten i ett krävande läge på grund av den radikala minskningen av brev som skickas.
– De kommande åren försnabbas nedgången ännu mer. En arbetskonflikt är fel sätt att hålla kvar arbetsplatserna i postbranschen.
Posten väntar sig att antalet brev minskar med 15 procent per år. Det sker då myndigheter som Skatteverket, Folkpensionsanstalten och Transport- och kommunikationsverket slutar skicka papperspost.
– PAU blundar för utvecklingen. Ingen jonglör kan vända riktningen på kurvan, säger Aarto.
Yrjö Eskola, direktör för posttjänster på Posten säger att breven minskar i rekordsnabb takt i Finland i ett europeiskt perspektiv.
– Ingen av våra kunder vill ha orimliga prishöjningar på grund av den kraftiga nedgången i volym för brev, säger han.
Fackets anklagelser om kollektivavtalsshopping viftar Aarto bort.
– Det där har gått mig på nerverna under diskussionerna. Det här är inte frågan om någon kollektivavtalsshopping. Posten försöker komma på samma startlinje som de andra aktörerna i branschen.
Posten själv tycker att framtiden finns i paket- och logistiktjänsterna, vilket HBL har skrivit om tidigare.
Gäller tusentals arbetare
De anställdas och fackets missnöje med Posten och arbetsgivarorganisationen Palta har pågått i flera månader. Under de första dagarna i september strejkade en del av Postens anställda. Då gällde det planerna på att sänka lönerna för 700 personer som jobbar med paketsortering. Drygt en vecka senare meddelade Posten att de här lönerna ska vara oförändrade till 2022.
Det som Posten i praktiken gjort är att flytta de här paketsorterarna från moderbolaget Posti Oy till sitt dotterbolag Posti Palvelut Oy. Det betyder att sorterarna nu lyder under ett annat kollektivavtal.
– De är fortfarande våra medlemmar. Vi förutsätter att posten flyttar dem tillbaka till Posti Oy. Att Posten säger att deras löner nu blivit frysta är taskspeleri, säger Heidi Nieminen på PAU.
Men det är inte bara paketsorterarna som tvisten gäller, utan ett kollektivavtal för alla de 10 000 personer som jobbar för Posti Oy på ett eller annat sätt. Tiden går snart ut för facket och arbetsgivarsidan om att komma överens.
Till de 10000 personerna hör bland annat 6000 utdelare, 2000 personer som sorterar tidningar, brev och annat liknande och 500 personer som är inhyrda.
Det är omöjligt att leva på det. Det är ett deltidsjobb som du kan göra fyra timmar om dagen. Heidi Nieminen ordförande, Post- och logistikunionen
”Vi förbjuder det inte”
Enligt Tuomas Aarto på arbetsgivarnas Palta är PAU:s nuvarande kollektivavtal för stelt eftersom Postens kunder vill ha mer flexibla tjänster. Bland annat vill Posten börja dela ut brev, magasin och reklam samtidigt med morgontidningarna, något som de sexton konkurrenterna redan uppges göra.
Enligt Palta finns det ett skilt avtal med facket som hindrar den här gemensamma utdelningen.
– Vi förbjuder det inte. Men de måste betala för det och problemet är att de inte vill, säger arbetstagarnas Heidi Nieminen.
Enligt en lönebilaga får en tidningsutdelare som jobbar dagtid mellan 11,34 euro och 14,41 euro i timmen, beroende på hur lång erfarenhet hen har. För nattjobb tillkommer 30 procent, det vill säga man får mellan 3,40 och 4,30 euro mer i timmen.
– Men de vill betala mindre än tio euro i timmen för jobbet, säger Nieminen.
Enligt PAU försöker arbetsgivaren nu kopiera en del bestämmelser som finns i ett sämre och billigare kollektivavtal och använda dem i det nuvarande kollektivavtalet. Det ”sämre” kollektivavtalet är det som Industrifackets medlemmar har.
Jag har varit med om förhandlingar i över tjugo år men har aldrig tidigare sett en så här våldsam förändring i någon annan bransch. Tuomas Aarto vd, servicebranschens arbetsgivarförbund Palta
– Arbetsgivaren vill betala timlön enligt det billigare kollektivavtalet, alltså mellan 8,90 och 10,26 euro i timmen. På natten gör tillägget att lönen blir mellan 9,80 och 11,60 euro i timmen.
– Det är omöjligt att leva på det. Det är ett deltidsjobb som du kan göra fyra timmar om dagen.
När slutar jobbet?
Arbetsgivaren har också signalerat att man vill ha mer flexibilitet i arbetsschemat. Nu slås de fast mellan fem och sex veckor innan och det är enligt Posten svårt att göra ändringar då kundernas behov ändras på en dag eller till och med på en timme.
– Vi vill svara på kundernas snabbt förändrade behov på dags- och veckobasis och under högtiderna då det är mycket post i rörelse, säger Yrjö Eskola.
Enligt Heidi Nieminen skulle det betyda att en arbetstagare som kommer till jobbet säg klockan 07 på en måndag inte då får veta när arbetsdagen tar slut.
– Kanske blir det sex timmar, kanske blir det tio timmar. Det är en helt omöjlig tanke. Folk måste säga till i tid när de hämtar barnen från dagis. De kan inte säga att de hämtar någon gång mellan klockan 13 och 18.
Det finns också fler försämringar i arbetsvillkoren om arbetsgivarsidan får som den vill, enligt Nieminen. Till exempel skulle både kvällsoch lördagstillägg försvinna. Kvällstillägget består av ett lönepåslag på 20 procent i timmen mellan klockan 18 och 21. Lördagstillägget igen är ett påslag på 25 procent.
Möjligheten till att få fysioterapi med en remiss från företagshälsovård försvinner, detsamma med de längre semestrar för personer som jobbat minst 26 år för Posten.
– Det är ett fysiskt tungt jobb, och syftet med företagshälsovården har varit att se till att folk orkar jobba. De som får längre semestrar är i 50- eller 60-årsåldern och i minoritet, menar Heidi Nieminen.