Finland firar 10 år av öppna data: ”Det är en råvara för tillväxt”
Det sägs att data är den nya oljan. Men enligt en del forskare har öppna data inte uppfyllt alla förhoppningar om att skapa nya jobb.
I Helsingfors firades förra veckan att det har gått tio år sedan staden öppnade data för allmänheten på sajten hri.fi. Öppna data är just vad det låter som. Det är offentlig information som har gjorts gratis tillgänglig för vem som helst att använda.
Tanja Lahti, projektchef vid Helsingfors stadskansli, säger att det finns många användningsområden för öppna data: stadens egna tjänster blir effektivare och bättre, invånarnas påverkningsmöjlighet ökar, journalister har data att granska och företag kan frodas.
– Data är råvara för företag. Data kan användas till innovationer eller för att förstå marknaden bättre.
Hon har flera gånger blivit positivt överraskad över entreprenörers påhittighet.
– Ett bra exempel på hur öppna data har förädlats på ett innovativt sätt är mobilapplikationen Blindsquare. Ingen av oss tjänstemän skulle ha kommit på att utveckla något som har gjort staden mer tillgänglig för personer med synnedsättning.
Blindsquare är en app som hjälper synskadade personer att hitta rätt. Appen känner bland annat av om man färdas med bil, buss eller tåg och läser upp namnet på nästa hållplats och kan också läsa upp gatukorsningar och intressanta byggnader i omgivningen.
Demokrati och data
Enligt Matti Nelimarkka, forskare vid Helsingfors universitet och konsult vid databolaget Futurice, lovar öppna data runt men håller tunt. Åtminstone ännu.
– I proportion till den stora hajpen har öppna data inte levererat. De flesta användningsområdena inom öppna data är små, pragmatiska hjälpmedel.
Särskilt i USA har diskussionen om öppna data kopplats ihop med demokrati.
– Trots att städerna har öppnat upp sina datakällor har det inte lett till att människor har fått en bättre insikt i hur beslutsfattandet sker i en kommun eller en stad, säger Nelimarkka.
Helsingfors stad erbjuder till exempel en tjänst där man på en karta kan se vilka beslut som har fattats i ens närhet. Problemet med den är att bakgrunden till besluten saknas, tycker Nelimarkka.
– I min närhet har jag sett att många har halkat på vägarna. Men jag vet inte om det beror på att staden har minskat på mängden sand på vägarna, eller hur det var förut. Det hjälper mig inte att förstå stadens politiska beslutsfattande som är relevant för mig.
Öppnar upp dörren för framtiden
Asta Manninen är en eldsjäl inom öppna data. Hon var en av dem som grundade Helsinki Region Infoshare (HRI) när det begav sig och är numera pensionerad. Hon har dessutom tagit del av en del europeiska projekt om öppna data. Hon håller inte med om den kritiska synen på öppna data som Nelimarkka målar upp.
– Du måste se på öppna data ur ett större perspektiv. Utan öppna data skulle det inte vara möjligt att förverkliga de digitala strategier som Finland vill genomföra.
Hon säger att mycket redan har gjorts och att man redan märker nyttan. Men man måste också kavla upp ärmarna och göra ännu fler satsningar på öppna data.
Till exempel inom forskningen har öppna data blivit ett krav för att få EU-finansiering. Forskare måste publicera sina data så att andra kan granska och återskapa forskningsresultaten. En annan trend som Manninen ser just nu är att EU också försöker få företag att öppna upp sina data.
– Öppenhet är en strategi som Finland ska värna om. När HRI grundades var vi unika i världen. Vi är fortfarande ett av de ledande länderna.
Datajournalistik kan ge svaret
Enligt Carl-Gustav Lindén, universitetsforskare vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, säger att öppna data ger oanade möjligheter för journalister.
– För journalister finns det en onödig misstro till öppna data. Journalister tror att de intressantaste datakällorna hålls hemliga och att öppna data är tråkig data. Men det går att göra otroligt intressanta saker genom att kombinera dataset och få fram ny spännande information.
Med hjälp av data går det att skapa personifierade nyheter, säger Lindén. Det är sådant som berör läsarna och som kan ge en ny puff för lokaljournalistiken. Han ger ett exempel från Sverige.
– Förr valde journalister kanske ut några fastighetsaffärer och skrev en artikel om dem, nu kan journalister göra det automatiskt och på husnivå. I Sverige kan du till exempel få veta vilka fastighetsaffärer som har gjorts i ditt husbolag, till vilket pris, vem som köpte och vilken granne det var som sålde bostaden.