Finland hoppas på kompromisser om EU-budgeten vid toppmötet
EU-ordförandelandet Finlands största prövning är den fleråriga budgeten. Klockan tickar för att hitta kompromisser.
I dag och i morgon träffas EU:s statschefer för toppmöte i Bryssel. Sanktioner mot Turkiet och brexit lär stjäla rampljuset, men EU-ordförandelandet Finland hoppas samtidigt på framsteg för EU:s budgetram 2021– 2027.
– Vi gör vårt bästa för att budgetramen ska vara klar till årsskiftet. Det kommer inte att hänga på oss, intygar Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP).
Den fleråriga budgetramen är antagligen den största frågan som ligger på Finlands bord under tiden som ordförandeland för ministerrådet, såvida Storbritannien inte lämnar EU utan avtal. Medlemsländerna har satt årsskiftet som deadline för att färdigställa budgetramen, men det är inte enkelt att foga ihop de olika viljorna. Nu hoppas Tuppurainen på så konkreta besked som möjligt av toppmötet.
– Vi hoppas att statscheferna kommer överens om budgeten i stora drag.
Nya utgifter eller jordbruk
Man är till exempel ännu inte överens om hur man ska lappa hålet i budgeten efter brexit och hur mycket medlemsländerna ska betala. Några nettobetalare, som till exempel Sverige, har utgått från att budgeten inte ska överstiga 1 procent av bruttonationalinkomsten, medan kommissionen föreslår 1,14 procent och Europaparlamentets bud är så högt som 1,3 procent.
Enligt Tuppurainen kommer den slutgiltiga siffran antagligen att ligga någonstans mellan 1 procent och kommissionens förslag. Skillnaden mellan förslagen är flera hundra miljarder euro.
Tuppurainen önskar också riktlinjer om hur stor andel av budgeten som ska gå till de traditionella sektorerna jordbruk och kohesionspolitik – och andelen till ”modernare” utgifter. Kohesionspolitiken syftar på regionala stöd som ska minska ekonomiska skillnader inom EU.
– Medlemsländerna har ändå klart velat undvika en motsättning mellan traditionella och nya prioriteringar. Kampen mot klimatförändringen kräver till exempel åtgärder inom jordbruket.
Enligt kommissionens förslag ska kohesionspengarna och jordbruksstödet minska till förmån för nya prioriteringar. Medlemsländerna verkar ändå inte beredda att skära ner jordbruksstödet fullt så mycket.
Rättsstatsprincipen
Den största konflikten regeringen har dragits in i under sitt ordförandeskap handlar om rättsstatsprincipen. Ungern har riktat skarp kritik mot att Finland har lyft fram rättsstaten under sitt ordförandeskap. Det verkar ändå klart att rättsstaten kommer att bli en förutsättning för EU-stöd.
– Om det finns brister i rättsstaten så kan bidragen frysas, säger Tuppurainen.
Flera medlemsländer kräver villkoret och därför verkar också länder som inte har så stor respekt för rättsstaten foga sig. Alla vill ändå få ihop en budget, speciellt nettomottagare av EU-pengar. Utan en budgetram upphör också EU-medlen.
Samtidigt handlar det inte om en sanktionsmekanism mot länder som bryter mot rättsstaten. Det handlar uttryckligen om fall EU-medel missbrukas för ändamål som går emot rättsstatsprincipen.
Det finns också villkor som gäller invandring. En del av budgetmedlen är reserverade för att hantera asylsökande. Ett land måste alltså ta emot asylsökande för att kunna ta del av medlen.
Kommissionen vill samtidigt rikta minst en fjärdedel av hela budgeten för att hantera klimatkrisen. Det har också Finland som ordförandeland hållit fast vid. I praktiken kan det alltså innebära att kohesionspengarna används för att stödja omställningen på orter som är beroende av fossila bränslen eller att jordbruksstödet används för klimatsmarta lösningar.