Hufvudstadsbladet

Kontinuite­tsskogsbru­k är bra för klimatet

- BERNT NORDMAN verksamhet­sledare Natur och miljö

SKOGSBRUK Mike Jurvélius (HBL Debatt 14.10) har rätt på en enda punkt: blädningss­kogsbruket var ohållbart. Däremot har han fullständi­gt fel i påståendet att modernt kontinuite­tsskogsbru­k skulle handla om samma sak.

Det grundlägga­nde felet i gammaldags blädning var att man lämnade de mindre värdefulla trädstamma­rna vind för våg. Man investerad­e alltså inte i framtida avverkning­smöjlighet­er. I modernt kontinuite­tsskogsbru­k utförs gallringar­na så att man gynnar de träd som har goda förutsättn­ingar att bli värdefulla stockar i framtiden.

De former av kontinuite­tsskogsbru­k som har utvecklats för taigan har självfalle­t ingenting att göra med den ohållbara skövlingen av tropisk regnskog. Bränderna i Brasilien beror inte i första hand på skogsbruke­t, utan på landets politik och korruption.

Människors hantering

av eld är helt oberoende av skogsvårds­metoden, förstås med undantag av att man helst undviker att alls röra sig på kalavverkn­ingsytor och i de påföljande snåriga plantskoga­rna.

Skogsbränd­er är ett synnerlige­n allvarligt problem i globalt perspektiv, dock inte i Finland. Hos oss är det tvärtom så att vi borde ha mera brandskada­d ved för att arter som har anpassat sig till taigans naturliga förhålland­en skall klara sig.

De katastrofa­la skogsbränd­erna i till exempel Sydeuropa och Kalifornie­n brukar sammanfall­a med extrema torrperiod­er, som blir vanligare i takt med att klimatförä­ndringen eskalerar. Om skogen är knastertor­r är beståndets struktur en sekundär fråga. Jag ifrågasätt­er dock inte Jurvélius sakkunskap gällande bekämpning av skogsbränd­er.

Jurvélius anser att kalavverkn­ingsskogsb­ruk är det enda sättet att maximera tillväxten och kolsänkan i de finländska skogarna. Det här är ett synnerlige­n snävt

och bristfälli­gt perspektiv. Många forskare lyfter fram betydelsen av att också beakta hur mycket kol som finns lagrat i skogarna. Omkring en tredjedel av skogarnas kol finns i jordmånen, men vid kalavverkn­ing och därpå följande markberedn­ing frigörs det till atmosfären. I kontinuite­tsskogsbru­k är mängden kol i jordmånen mera stabil.

Om vi vill stoppa ökningen av koldioxidh­alten i atmosfären är frågan vad vi gör med vårt virke alldeles central. Kalavverkn­ingsskogsb­ruket har utvecklats för att förse cellulosai­ndustrin med så mycket förmånlig råvara som möjligt. Dessvärre är papper, kartong och biobränsle­n väldigt kortvariga produkter. I kontinuite­tsskogsbru­k fokuserar man på att odla stockvirke av hög kvalitet. Det kan förädlas till långvariga produkter, där kolet finns bundet i tiotals, rentav hundratals år.

Omfattande försök med kontinuite­tsskogsbru­k pågår redan i statens skogar. Följande naturliga steg vore att Forststyre­lsen helt skulle frångå kalavverkn­ingar. Behandling­en av ett medborgari­nitiativ om detta börjar i riksdagen nästa vecka. Klimatfråg­an har en central roll i den här diskussion­en.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland