Vägen till brexit är krokig trots avtalet

Tappat bort dig i brexit? Här är var vi befinner oss nu, och vilka scenarier som kvarstår under spänningsveckorna.

Nu finns ett nytt förslag till avtal om Storbritanniens utträde ur EU. EU-ledarna har också sagt ja till förslaget.

Men det är inte klart än. En avtalstext kräver först juridisk genomgång – sedan godkännande bland EU:s medlemsländer och EU-parlamentet – och förstås i Storbritanniens parlament, som är det verkliga eldprovet. Det nordirländska partiet DUP stöder inte avtalet, och deras nej styr också många hårda brexitförespråkare.

Detta har hänt

Storbritannien skulle ursprungligen lämna EU i slutet av mars. Dåvarande premiärminister Theresa May fick uppleva att hennes utträdesavtal röstades ner hela tre gånger. Två gånger har EU redan gett mer tid för att nå ett avtal.

Det nuvarande brexitdatumet är 31 oktober. När Boris Johnson tillträdde som ledare för Tories och premiärminister lovade han att Storbritannien lämnar EU sista oktober ”med eller utan ett avtal” vilket tilltalat de mest hårdnackade brexitförespråkarna.

I höst uppstod en hård maktamp mellan parlamentet och Johnson. Han ville tvinga parlamentet på paus i tre veckor under den kritiska perioden fram till brexit.

Parlamentet tog i början av september kontroll över agendan.

Parlamentets under- och överhus drev igenom en lag som kallas Bennlagen, för att hindra att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal.

Benn-lagen ger följande tidtabell

Senast i morgon, den 19 oktober, ska Johnson ha antingen ett avtal med EU som kan godkännas, eller så måste han få parlamentets stöd för att lämna EU utan avtal, vilket är osannolikt eftersom parlamentet senast i september blockerade det alternativet.

Om Johnson inte lyckas med någotdera måste han be om tilläggstid av EU på upp till tre månader, det vill säga fram till 31 januari.

Johnson har tidigare fällt uttalanden om att han vägrar böja sig för tilläggstid, men på onsdagen bekräftade brexitminister Stephen Barclay att regeringen följer lagen.

– Jag kan bekräfta att regeringen kommer att följa lagtexten, säger han enligt Guardian.

EU:s statsministrar avslutar sitt toppmöte i dag, men de kommer inte att ha färdig lagtext att ta beslut om ännu, utan kan bara ge färdkost och rekommendation. Det ska formellt godkännas i Europaparlamentet och sedan i rådet formellt.

Vad var det stora problemet med avtalet?

Det är frågan om Nordirland.

Fredsavtalet på Nordirland, långfredagsavtalet från 1998, anses hotat om det uppstår gränshinder mellan Irland och Nordirland. Samtidigt vill EU inte att Nordirland blir en ”bakdörr” in till EU – då måste det finnas gränshinder mellan Nordirland och resten av Storbritannien, vilket Theresa May inte accepterade.

I det nya avtalet är nödlösningen för Nordirland denna: Nordirland ska fortsätta tillhöra regelverket för EU:s inre marknad, vilket innebär granskningar vid gränsen. Nordirland ska samtidigt höra till Storbritanniens tullområde, vilket innebär att man ska ha koll på vilka varor från utanför Europa som kan vara på väg in i EU.

Avtalet innehåller dock en övergångstid fram till slutet av 2020, för att förhandla fram ett frihandelsavtal.

En annan tvistefråga under förhandlingarna var Nordirlands beslutanderätt om att fortsätta höra till EU:s inre marknad och regler. Att utlokalisera ett sådant beslut har varit svårt för EU. Tanken är att Belfast efter fyra år ska besluta om man vill höra till EU:s regelverk de följande fyra åren.

Det nordirländska partiet DUP har meddelat att det vägrar stödja det nya avtalet. Det finns alltså ingen enkel lösning.

Utmaningen för Johnson är att få med sig en majoritet i parlamentet.

Vad händer nu?

EU-ledarna har på toppmötet sagt ja till brexituppgörelsen, men eftersom det ännu inte är granskad lagtext behövs mer tid innan man formellt tar beslut.

Under toppmötet väntas EU-länderna därför diskutera både ett nytt toppmöte och behovet av tilläggstid, för att granska texterna, och få alla formella beslut i alla parlament.

Om det brittiska parlamentet sammanträder på lördag – vilket skulle vara första nödsessionen på en lördag sedan Falklandskriget 1982, och gången före det var under Suezkrisen – så är alternativen att presentera en avtalslösning eller be om tilläggstid.

Om det krävs mer tid för förhandling, har det talats om att kunna ge en ”kort, teknisk tilläggstid”. Det skulle vara för att fila den juridiska avtalstexten, vilket kunde hjälpa Boris Johnson att förklara sitt brutna löfte om 31 oktober med att det är en teknikalitet.

Att försöket att nå avtal kan misslyckas har inte uteslutits – inte heller en hård brexit.

En hård brexit innebär att Storbritannien lämnar EU över en natt, och då uppstår omedelbara gränshinder för alla varor, och de företag som handlar med dem. Det uppstår också gränshinder för personer och tjänster. EU har dock föreberett sig med lösningar för flygtrafik och andra känsliga områden som behöver fungera efter en hård brexit.

Ett avtal om utträde innebär att man får en övergångstid för att kunna förhandla fram ett frihandelsavtal mellan Storbritannien och EU.