Barnfamiljers ekonomi bekymrar

Under gårdagens frågetimme i riksdagen debatterade ledamöterna barnfamiljers ekonomiska situation.

Sannfinländarnas Riikka SlungaPoutsalo föreslog att barnavdraget som var i kraft mellan 2015 och 2017 skulle tas tillbaka. Bestämmelsen gav då ett skatteavdrag på 50 euro per barn som inte fyllt 18 under skatteåret.

Samtidigt föreslog Sannfinländarna att barnbidraget ska höjas som led i regeringens försök att höja nativiteten.

Näringslivsminister Katri Kulmuni (C), som hoppade in för statsminister Antti Rinne under frågetimmen, bemötte frågan med en oro för fattigdom bland barnfamiljer.

– Vi vet att speciellt ensamstående föräldrar och familjer med många barn har det svårt ekonomiskt. Det är viktigt att vi höjer barnbidragen för dessa personer.

För tillfället har regeringen planerat att höja barnbidraget från och med det fjärde barnet. Också ensamförsörjande ska få ett högre barnbidrag.

Riikka Purra (Sannf) lyfter upp Estlands exempel där man lyckats höja nativiteten. De estniska familjerna som har tre barn eller fler får ett stöd på 300 euro per månad, dessutom ett höjt barnbidrag.

– Pengar löser inte problemet men det kunde fungera som ett meddelande om att finska familjer uppskattas, säger Purra.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) svarade att om vi vill förmedla att barn är uppskattade måste också diskussionen i riksdagen visa att så är fallet.

– Själv tänker jag att det gagnar samhället att precis varenda en som kunde sträva efter ett visst barnantal skulle ges möjlighet till det.

Kiuru säger att signalen från beslutsfattarna måste vara att alla barn är välkomna.

– Också den samhälleliga debatten visar om vi i riksdagen är färdiga att respektera varje person som skaffar barn.

Samlingspartiets Kai Mykkänens inslag i debatten rörde hushållsavdragen som regeringen planerar minska. Han ställer regeringen frågan hur det hänger ihop med den familjepolitiska linjen.

Minister Kulmuni säger att det nuvarande hushållsavdraget vanligtvis bara används till hälften av den möjliga summan.

– Endast en liten del höginkomsttagare har kunnat använda sig av hela avdragssumman, säger Kulmuni.

Hon säger att de flesta använder sig av avdraget upp till en summa på 1 500 euro och att det är orsaken till att avdraget ska sänkas.

Bättre offentlig fertilitetsvård

Sannfinländarnas ledamot Leena Meri lyfte i sitt anförande upp ofrivillig barnlöshet.

– Dessa personer har inga valmöjligheter, och ingen är skyddad från det, oberoende av inkomst. Behandlingarna är tunga och dyra, speciellt om de inte erbjuds inom den offentliga vården, säger Meri som själv gått igenom fertilitetsbehandlingar.

För tillfället finns det hårda krav för fertilitetsvård inom den offentliga sektorn. Kraven gäller bland annat ålder, antal försök och vilka könsceller som används.

– Jag känner också att vi inte hjälper den här gruppen tillräckligt och därför är jag glad att vi i regeringsförhandlingarna fick mera pengar för att jobba mot barnlöshet. På så vis kan vi hjälpa dem som inte själva kan få barn, säger minister Kiuru.