Älg jakt i omdaning?
Älgjakten är, som den nu ser ut, en stötesten. Det är på många håll svårt att engagera nya älgjägare som är beredda att förbinda sig till att jaga lördagar och söndagar, i ur och skur, i mer än en månads tid och dessutom hålla på med allt annat som hör jakten till. Jägare har påtalat ”förgubbningen” av älgjägarna i flera år, och på vissa håll i landet är läget akut. Det kommer inga nya älgjägare som håller ut i skogarna.
Ännu ett tecken på att talkoandan är död och närvaroplikt avskräcker? Att frysen full av älgkött inte känns relevant? Att ”någon annan” förväntas se till att allt fungerar, det vill säga att vi inte krockar med fler älgar än nu?
(...)
Älgjakten kräver också pengar – upp till 3–4 000 euro kan man få vara beredd att hosta upp för andel i jakthus, vapen, telefon, kikare och deltagaravgift om man vill börja jaga älg – och i vissa mer extrema fall kräver den att man äger 20 hektar skog eller är bosatt på orten där man vill jaga älg. Kilopriset på älgköttet man får lägga i frysen blir ganska högt.
I takt med att urbaniseringen ökar är det ohållbart. Det borde inte vara näst intill omöjligt att hitta ett jaktlag man får vara med i även om man bor i en stad. Och med tanke på att människor inte är beredda att engagera sig lika mycket under en lång tid borde något göras för att älgstammen även i framtiden ska kunna hållas på en rimlig nivå. Vasabladet Sofie återväxten Stara undrar bland älgjägarna: vilken lösningen sänka är tröskeln att trygga för nya generationer att delta i älgjakten? Är jaktföreningarna för små och många? Har de för ålderstigna och orimliga regler för sina medlemmar? Är föreningarna för slutna och är det svårt att hitta information om hur man kan delta i älgjakten? Borde det vara möjligt att delta enstaka gånger i stället för att förväntas ställa upp regelbundet?
Iltalehti Kreeta välfärdsstatens Karvala om himmel att dystra när de moln nya seglar generationerna upp på i arbetsför ålder är betydligt mindre än sina föregångare vilket betyder att skatteintäkterna inte räcker till för att finansiera servicen för de generationer som går i pension. Fram till 2040 är det bara gruppen på personer över 74 år som växer, alla andra åldersgrupper minskar i antal.
Ilkka om att en fruktbar dialog inte uppstår om en samtalspartner fullständigt förnekar klimatförändringen även om man själv känner klimatångest.
Finland kvarstår troligen som nation också i framtiden, men bosatt med en betydligt mindre befolkning än nu.
Diskussionen om klimatförändringen och dess effekter består av allt mer frustrerat prat förbi varandra.