Svårt att hitta exit för brexit
Brexit är ett drama i oändligt många akter och har pågått i snart tre och ett halvt år. Följande akt utspelar sig i det brittiska underhuset i dag.
Vi kan se fram emot en ny underhållande och högljudd föreställning då de brittiska parlamentarikerna ryker ihop om det nya brexitavtal som mejslades fram den här veckan. Det är fjärde gången som parlamentet röstar om ett färdigt brexitavtal. Den förra premiärministern Theresa May förde det avtal hon fick igenom med EU till omröstning tre gånger. Alla gånger med samma slutresultat – ett nej från en majoritet av parlamentarikerna.
Det nya avtal som hennes efterträdare Boris Johnson nu har kommit överens om med EU avviker från Mays endast till fem procent. Det gäller i huvudsak vissa EU-regler som skulle kvarstå för Nordirland.
Huruvida det är avgörande för att tidigare nej-sägare nu ska ansluta sig till ja-sidan är ytterst osäkert. Dimman ligger tät över London, ingen kan vara säker på hur framtiden egentligen ser ut.
EU har redan ätit upp sina ord och gått med på ett justerat brexitavtal, trots att det inte skulle ske. Britterna kan inte räkna med fler eftergifter från unionens sida. Det som nu står till buds gäller och om det inte duger så finns inget mer att förhandla om.
Alternativet är då en hård brexit, det vill säga ett utträde utan avtal, vilket innebär enorma risker för britterna själva och en långt ifrån idealisk lösning för EU.
Boris Johnson har all möda i världen att skrapa ihop en majoritet för dagens omröstning. Utgångsläget ser mörkt ut. Hans regering har inte majoritet i parlamentet efter avhopp och efter att Johnson själv kastat ut tjugo konservativa parlamentariker.
Hans allierade från Nordirland, DUP, har redan meddelat att de inte godkänner avtalet. På sikt fasar unionisterna för att Nordirland närmar sig Irland allt mer. Också Labour och övriga partier på oppositionssidan har sagt nej till Johnsons avtal, även om vissa enskilda parlamentariker kan komma att rösta ja, som de gjorde redan för Mays avtal.
Under gårdagen jobbade Johnson febrilt för att övertyga tvekande parlamentariker. Om det i dag blir ett nej i parlamentet, som på förhand förefaller mer sannolikt, vet vi inte vad som händer. Det är mindre än två veckor till den sista oktober, det datum som just nu gäller för britternas farväl till EU.
Om avtalet inte godkänns i dag borde den lag som parlamentet nyligen godkände gälla. Den säger att regeringen då bör be EU om tilläggstid på tre månader. Det har premiärminister Johnson hittills sagt att han kommer att vägra göra, medan flera ministrar i regeringen konstaterat att regeringen visst kommer att följa lagen. Det är i vilket fall som helst inte givet att EU skulle gå med på ytterligare en förlängning.
Det är också möjligt att Boris Johnsons tid som premiärminister tar slut snabbt ifall utträdesavtalet inte godkänns i dag. Det kan bli nyval, vilket inte nödvändigtvis är ett dåligt alternativ för Johnson, som mot alla odds fick en ny deal med EU.
Det brittiska folket fick en omöjlig fråga vid folkomröstningen om ett utträde ur EU sommaren 2016. Man tvingades ta ställning till något okänt. Ingen visste på vilka villkor Storbritannien kommer att lämna EU, än mindre hur den nya relationen till EU som icke-medlem ska se ut.
Men folket röstade och sade ja till brexit och nu vet politikerna inte hur de ska hantera situationen. Många agerar med sitt partis bästa för ögonen, en del ser närmast till sin egen politiska framtid och alltför få tycks verkligen tänka på Storbritanniens bästa.
De brittiska politikernas trovärdighet har minskat rejält. Om det bara var möjligt så borde britterna få en ny chans, en ny folkomröstning där väljarna verkligen vet vad som står på spel. De borde få ta ställning till ett färdigt brexitavtal, så att de vet vad de säger ja eller nej till i stället för att förledas tro det ena och det andra.