Är Nordkorea idealet för MTK?

KÖtt Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenterna MTK menar enligt HBL:s rapportering att djurhållningen behövs för den biologiska mångfalden och livsmedelssäkerheten. MTK:s ordförande Juha Marttila menar även att odlingen av foder binder kol.

Inget av dessa argument håller emellertid för en närmare granskning. Varken Finland eller något annat land producerar en endaste kalori livsmedel som inte är beroende av handel. Finland är i extremt hög grad beroende av importerade insatsvaror för livsmedelsproduktion. Dit hör drivmedel, konstgödsel, foder och maskiner. Den diskussion som ibland förs om att öka ”självförsörjningsgraden” är alltså helt felaktig. Inget modernt land har någon egentlig självförsörjningsgrad alls. Om självförsörjningsgraden ska anges i siffror måste den siffran för Finland bli 0 procent. För detta ska vi vara glada. Nordkorea är självförsörjande, men när blev Nordkorea idealet för vår livsmedelsförsörjning?

Enligt forskare på Chatham House är livsmedelshandel den ultimata garanten för livsmedelssäkerhet. Livsmedelsprotektionism är det sista vi behöver just nu. Det är inte köttnationalism som finska politiker ska satsa på utan vegointernationalism.

Djurhållningen kan under vissa speciella och vanligtvis ekonomiskt olönsamma omständigheter bidra till den biologiska mångfalden. Men i grund och botten är det djurhållningen som är det stora hotet mot den biologiska mångfalden. Studien The Biomass Distribution on Earth, publicerad i National Academy of Sciences, visar att 96 procent av däggdjurens biomassa utgörs av boskapsdjur och människor.

Den kollagring i mark som djurhållningen kan hjälpa till med är direkt fjuttig om man jämför med skog. Om vi upphörde med att använda huvuddelen av mänsklig markanvändning till en ineffektiv djurhållning skulle vi i stället kunna plantera skog som en kraftfull åtgärd. Enligt docent Stefan Wirsenius på Chalmers i Göteborg binder en hektar skog i snitt 400 ton koldioxid.

Rätt sorts handel är klimatsmart, i synnerhet vegetarisk handel. Finska politiker bör hellre satsa på utländska bönor eftersom dessa är mycket bättre för klimatet, Östersjön, den biologiska mångfalden, folkhälsan och djuren än finsk köttfärs och komjölk.