Beslut om studentsvenskan behövs snart
Vi ser hur dramatiskt resultaten i avlagda prov i studentsvenskan har sjunkit.
SPRåK Undervisningsminister Li Andersson säger (HBL 6.10) att hon inte tänker skynda med att förverkliga regeringen Rinnes mål att det andra inhemska på nytt ska bli ett obligatoriskt ämne i studentexamen. Intervjun kan tolkas så att Andersson inte tänker uppfylla regeringsprogrammets uttryckta löfte.
Ännu mera överraskande är att Susanna Ginman skriver i ledaren (HBL 13.10) att detta var välkommet och att ”det finns många andra frågor i regeringsprogrammet som är minst lika viktiga med tanke på svenskan och utbildningen”.
För ett land med flera nationalspråk är två saker av grundläggande betydelse. Obligatoriska språkstudier i grundutbildningen för att alla ska komma i kontakt med det andra nationalspråket och förstå dess existens. Där bygger man grunden för fortsatta studier.
En grundrättighet är att hos myndigheter och när det gäller basservice kunna använda sitt eget nationalspråk. Detta förutsätter att personer anställda inom dessa tjänster måste behärska alla nationalspråk tillräckligt bra. Detta kan garanteras endast genom tillräckligt omfattande motiverade språkstudier. I studentexamen kan man kontrollera att man har uppnått en viss nivå. En kombination av dåliga språkstudier och språkprov vid yrkesstudier leder till att kraven i språkprovet måste sänkas.
Vi ser hur dramatiskt resultaten i avlagda prov i studentsvenskan har sjunkit. Detta syns i dag i att ungas möjligheter att ge service på svenska speciellt i södra Finland har försvagats. Det är svårt att få service på svenska vid ministerierna i Finland.
De flesta yrken i vilka man ska kunna ge service på svenska kräver studentexamen. Därför är den obligatoriska svenskan i studentexamen det enda sättet att garantera tvåspråkiga tjänster i Finland.
Ledaren hänvisar som andra viktiga saker i regeringsprogrammet till utredningar, program och strategier. Av erfarenhet kan jag berätta att det finns två nivåer i regeringsprogrammet. Klara löften och utredningar. Löften förverkligar man. Utredningar är ett sätt att visa sympati, men i praktiken gör man ingenting.
Att snart fatta beslut om den obligatoriska svenskan är viktigt av två orsaker. Obligatoriet avskaffades 2004. Om tiden utan svenska blir mycket lång är det ännu svårare att förändra det existerande läget. Beslutet måste fattas fyra år innan för att man i början av gymnasiestudierna ska kunna beakta det förändrade läget. Ett positivt beslut nu gör det svårare för nästa regering att ändra på saken.
KIMMO SASI diplomekonom, Tammerfors
Ledaren tar inte ställning mot att det andra inhemska på nytt ska bli obligatoriskt i studentexamen. Sedan 2004 har vi haft många regeringar, där också Sasis Samlingsparti har varit representerat, men inget har gjorts. Det är intressant att så många utbildningsproffs och utbildningspolitiker på svenskt håll tycker att den frågan inte är den viktigaste med tanke på svenskans ställning. I ledaren sällade sig HBL till den skaran.