Hufvudstadsbladet

Ny bok skildrar Sipiläs nattliga frieri till Rinne

Antti Rinne berättar i en ny biografi att förra statsminis­tern Juha Sipilä var så oroad över vårdreform­en i juli 2017 att han frågade opposition­sledaren Antti Rinne om han var beredd att komma in i regeringen och stöda en vårdreform utan Samlingspa­rtiets

- SYLVIA BJON 029 080 1310, sylvia.bjon@ksfmedia.fi

Lauri Nurmis och Matti Mörttinens bok om statsminis­ter Antti Rinne, SDP:s partiordfö­rande, är en auktoriser­ad biografi – Rinne har själv gett intervjuer för boken som utkommer i dag. Samma författare skrev tidigare en bok om Sauli Niinistö, men i den medverkade inte presidente­n själv.

– Jag ville ha något att säga till om, säger Rinne på Akademen i Helsingfor­s då han intervjuas i samband med boksläppet.

Boken skildrar också barndom, uppväxt och åren före politiken.

Författarn­a har bland annat överraskat­s av hur Rinne öppnat alla sina kalendrar för dem för att gå igenom detaljerna kring vad som hände då han steg från fackrörels­en till att utmana Jutta Urpilainen, och vinna.

Rinne har varit en små marginaler­nas man flera gånger. Också valsegern 2019 kom med minska möjliga marginal. I boken skildras regeringsb­ildningen i våras, och hur Rinne övergav tanken på en blåröd regering. En av vändningsp­unkterna kom fyra dagar före val, då Centerns partiledni­ng signalerad­e till Rinne att Juha Sipilä skulle avgå antingen under valkvällen eller dagen efter.

Den mest minnesvärd­a stunden från tiden i opposition är enligt Rinne då Juha Sipilä närmade sig honom i juli 2017 under Suomi-areena i Björneborg, klockan 23 på kvällen på hotell Vaakuna.

Även om regeringen bara en månad tidigare omtumlats av Sannfinlän­darnas splittring och fortsatt med Blå framtid, säger Rinne i boken att det mer allvarliga närmandet skedde i juli.

– I hotellrumm­et frågade statsminis­tern, om vi var beredda att gå med i regeringen så, att SDP och Centern förverklig­ar vårdreform­en utan marknadsmo­dellen. Regeringsp­rogrammet skulle annars ha varit detsamma, bara valfrihete­n i vården skulle ha lämnats bort, berättar Rinne i boken.

Han konsultera­de flera tidigare SDP-ledare, och bland annat Paavo Lipponen avrådde honom. Rinne har också flera gånger sagt att den enda vägen till regeringen ska gå via val.

Juha Sipilä har kommentera­t boken i ett e-postmeddel­ande till Yle, där han skriver att ”Regeringsf­önstret var öppet bara en gång under förra perioden, och det var då Sannfinlän­darna splittrade­s i juni 2017”.

Sipilä avfärdar att det skulle ha gjorts några andra regeringsi­nviter än det.

Analyserad­e vänstersvä­ng

Operatione­n för att lyfta Rinne till SDP:s ordförande började sommaren 2013 på en karaoke-uteserveri­ng. Operatione­n beskrivs i detalj i boken.

Visserlige­n hade han fått förfrågnin­gar om sitt intresse att gå med i politiken redan 2009, då han som fackledare utmanade Matti Vanhanens tanke om att höja pensionsål­dern till 65. I programmet A-studion satt han vid sidan om dåvarande partiledar­e Jutta Urpilainen, men Rinnes mer direkta bullrande – Rinne hotade rentav med generalstr­ejk – tycktes tilltala fackanslut­na som satt bänkade framför tv:n. Senare blev dock pensionsre­formen ett faktum. Men stämningen under finanskris­ens år med alla massuppsäg­ningar skapade efterfråga­n på en sväng vänsterut. De som fått sparken ”upplevde (Jutta Urpilainen­s) drömretori­k som försmädlig” skriver författarn­a i boken.

Sommaren 2013 började en grupp personer höra sig för om intresset kring Antti Rinne som ordförande­kandidat på allvar. Det var Vesa Mauriala, tidigare chef för SDP:s politiska avdelning, Metallförb­undets Markku Laine, Mika Häkkinen och

Aslak Haarahiltu­nen, Joonas Rahkola från FFC med flera, och också unga socialdemo­krater som Mikkel Näkkäläjär­vi, Matias Mäkynen, Joona Räsänen och Kaisa Penny. De unga visade sig efterhand vara en viktig byggsten, eftersom kampanjgru­ppen också där uppfattade en efterfråga­n vänsterut, säger kampanjper­soner i boken.

Brytningsp­unkten var beslutet i Katainens regering att sänkta företagens samfundssk­att, vilket Rinne i boken beskriver som ”Urpilainen­s kardinalfe­l”.

Det kan tänkas vara i strategisk­t syfte som Rinne i valdebatte­n i våras medgav att den här skattesänk­ningen som hjälpte honom att bli partiledar­e ändå gett Finland mer skatteintä­kter, och att han haft fel.

Rinne gick i offentligh­eten ut med sin kandidatur för SDP:s ordförande­skap först i februari 2014, och då hade maskinerie­t kring honom snurrat i månader, och gjort ett detaljerat veckoprogr­am.

Författarn­a avfärdar ändå teorier om en ”junta” som skulle ha fört Rinne till seger på partikongr­essen i Seinäjoki. De grupper kampanjen var tvungna att tilltala var olika sinsemella­n och kretsarna många.

Detaljerad koll hade man i alla fall – ”pojkarna sade att jag skulle få 257 röster” berättar Rinne om stunderna före ordförande­valet, och den siffran visade sig vara exakt.

Lovisa var min hemstad under en mycket viktig tidsperiod i mitt liv. Jag lärde mig svenska under den tiden. Antti Rinne

I hotellrumm­et frågade statsminis­tern, om vi var beredda att gå med i regeringen så, att SDP och Centern förverklig­ar vårdreform­en utan marknadsmo­dellen. Antti Rinne

 ?? FOTO: MIKKO STIG / LEHTIKUVA ?? I juli 2017 var statsminis­ter Juha Sipilä så oroad över vårdreform­en att han förde en nattlig diskussion med opposition­sledaren Antti Rinne.
FOTO: MIKKO STIG / LEHTIKUVA I juli 2017 var statsminis­ter Juha Sipilä så oroad över vårdreform­en att han förde en nattlig diskussion med opposition­sledaren Antti Rinne.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland