Maktskifte att vänta i Folkhälsan
Mats Brommels stiger åt sidan efter drygt 20 år
Folkhälsan står inför ett regimskifte. I två decennier har organisationen letts av professor Mats Brommels som stiger åt sidan i och med att han snart fyller 70. Eftersom organisationen har 1 200 heltidsanställda, 19 000 frivilligmedlemmar och en förmögenhet på 700 miljoner euro är ordförandeposten betydelsefull.
Hittills har Folkhälsans ordförande i regel varit akademiska medicinare, men stadgarna föreskriver inte att ordföranden måste vara läkare.
För stunden råder en viss brist på medicinare som kunde komma på fråga, och det är möjligt att den nya ordföranden kommer att ha en helt annan bakgrund, till exempel samhällsvetenskaplig.
Könsaspekten har en viss betydelse i sammanhanget. Hittills har samtliga ordförande varit män vilket kunde tänkas bana väg för en kvinna på posten.
Samfundet Folkhälsan som är en kombination av folkrörelse och expertorganisation står inför ett viktigt vägval. I två decennier har organisationen letts av professor Mats Brommels som fyller 70 nästa år och har meddelat att han inte ställer upp för återval, i enlighet med Folkhälsans interna rekommendation.
Vid samfundets höstmöte den 17 december väljer Folkhälsan in nya styrelseledamöter och utser ny ordförande. Eftersom det handlar om en organisation med 1 200 heltidsanställda, 19 000 frivilligmedlemmar och en förmögenhet på 700 miljoner euro är ordförandeposten betydelsefull.
En valberedningskommitté har sedan i våras jobbat med att vaska fram presumtiva kandidater för uppdraget. Valberedningen leds av Folkhälsans skattmästare Marcus Rantala. Övriga medlemmar är Christel Björkstrand, Nina Kivinen, Thomas Rosenberg och Henry Wiklund.
– Det är viktigt att den nya ordföranden har god kännedom om Folkhälsan. Organisationen har ett brett verksamhetsområde vilket gör att personen inte kan förutsättas vara expert inom alla de områden där Folkhälsan är verksam. Vi letar efter någon som har en god helhetsbild, goda nätverk, är utåtriktad och skicklig att kommunicera. De här egenskaperna behövs med tanke på de omvälvningar Folkhälsan står inför i och med den kommande vårdreformen och samfundets nya strategi som för tillfället arbetas fram, säger Marcus Rantala.
ÅA-forskare starkt namn
Hittills har Folkhälsans ordförande i regel varit läkare, så också Brommels. Men Folkhälsans stadgar slår inte fast att personen måste vara medicinare.
– Det är viktigt att det finns medicinsk kompetens i styrelsen, men inget säger att ordföranden måste ha den bakgrunden, säger Rantala.
Utöver att Brommels avgår, löper också vice ordföranden
Siv Sandbergs mandat ut. Men Sandberg har inte meddelat att hon skulle vara på väg att lämna organisationen. Tvärtom betraktas Åbo Akademi-forskaren Sandberg som en stark kandidat för ordförandeposten. Då HBL frågar henne om hon är intresserad av uppdraget väljer hon att inte kommentera.
Marcus Rantala är förtegen om processen med att utse styrelsemedlemmar efter dem som står i tur att avgå.
– Vi är mitt i vårt arbete och bollar och diskuterar olika namn. Ingen har ännu fått ett besked av oss. Vi för samtal med flera personer. Viktigt är att den nya ordföranden har tid att engagera sig i uppdraget och Folkhälsan, säger Rantala.
Eftersom Folkhälsans förvaltningsspråk är svenska måste personen kunna svenska och hen kan inte bo på andra sidan jorden i och med att styrelsemötena hålls i Helsingfors.
Könsaspekten har också betydelse. Hittills har Folkhälsans samtliga ordförande varit män, och organisationen har en relativt ny manlig vd, Georg Henrik Wrede, vilket kunde bana väg för en kvinna på ordförandeposten. Men å andra sidan finns det för stunden något fler kvinnor än män i Folkhälsans styrelse och avsikten är att sammansättningen på styrelsen som helhet ska vara jämställd.
Tänkbara icke-medicinare förutom Siv Sandberg är till exempel professorn i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, Mirjam Kalland. Det som talar emot henne är att hon är ordförande för Mannerheims barnskyddsförbund och man kan knappast sitta på bägge posterna samtidigt.
En annan möjlig kandidat är sociologen Anna Rotkirch som leder Befolkningsförbundets forskningsinstitut.
Brist på medicinare
Det råder en viss brist på medicinare som kunde tänkas komma i fråga. Professorn i kirurgi,
Vi letar efter någon som har en god helhetsbild, goda nätverk, är utåtriktad och skicklig att kommunicera. De här egenskaperna behövs med tanke på de omvälvningar Folkhälsan står inför.
Marcus Rantala
Caj Haglund, hade säkert för några år sedan varit ett tänkbart namn, men han är bara två år yngre än Brommels.
Ett annat starkt medicinskt namn är Helsingfors universitets prorektor och professor i patologi, Tom Böhling. Professorn i allmän medicin vid Helsingfors universitet, Johan Eriksson, kunde annars komma på fråga, men inte för tillfället eftersom han innehar en gästprofessur i Singapore, på tok för långt borta från Folkhälsans styrelserum i Helsingfors.
Lena Thorn, forskningsdirektör vid avdelningen för allmänmedicin och primärhälsovård vid Helsingfors universitet och Nina Lindfors, överläkare vid kliniken för ortopedi och traumatologi, är namn på framgångsrika akademiska medicinare som kastas fram i spekulationerna, men det är inte sagt att de har den tid som behövs för att greppa ordförandeklubban.
Folkhälsans så kallade arbetande ledamöter är valbara som styrelsemedlemmar. Skaran arbetande ledamöter utgörs i dag av 57 personer. Tre platser är lediga. Därför är det möjligt att den nya ordföranden ännu inte är knuten till Folkhälsan, utan väljs in först på höstmötet.
Folkhälsan hör till de allmännyttiga organisationer som inte betalar några arvoden till sina förtroendevalda. Också den nya ordföranden förväntas sköta uppdraget utan ersättning.