Hitta lugn och ro utanför Nice
Här finns stränder med kristallklart vatten. Fortfarande finns det undangömda badklippor och mysiga restauranger dit inga turister hittar. Häng med på ett cykeläventyr utanför Nice.
På cykelsemester utanför Nice kan man hitta undangömda badställen och små mysiga restauranger som nästan bara lokalbefolkningen känner till. Cykelleden går längs promenadstråket Promenade des Anglais, och man kan välja östlig eller västlig riktning. Österut ligger Monaco, men det blir snabbt backigt. Jämnare underlag är det västerut mot Antibes och Cannes.
En veckas sol-och bad i Nice låter skönt, men faktum är att Nice i augusti är överfullt med turister – som vill klämma ihop sig under de kostsamma parasollerna på solbäddarna längs strandpromenaden, och bada i havet som är grumligt av solkräm.
Jag och mina två medresenärer Gabriella Lahti och Sabina Fredriksson har annat i åtanke när vi plockar ut cyklar från en av stadens många hyrstationer. Just denna ligger i centrum i direkt anslutning till cykelleden som går längs strandpromenaden Promenade des Anglais.
– Cap Ferrat är lugnt och skönt. Inga hetsiga turister, bara kluckande vatten, ropar Gabriella och cyklar iväg.
Vi följer henne österut mot Monaco.
Den första sträckan genom hamnen i Nice är platt och imponerar med färgsprakande arkitektur. Snart börjar kullarna och uppförsbackarna, och fokus flyttas från omgivningarna till asfalten under cykeldäcken. Det är ungefär lunchtid, solen står i zenit med en värme som ligger en bra bit över 30-strecket, och svetten rinner över min bara överkropp.
Vid ett vägskäl stupar branta klippor rakt ner i havet, och vyerna över Villefranche-sur-Mer är värda en cykelpaus. Stenväggar med färg som bleknat i solen täcks av klättrande bougainvillea. Strax intill ligger eleganta châteauer ute på halvön som heter Saint-Jean-Cap-Ferrat. Vi följer smala passager längs avskilda gator tills cykelleden slingrar sig längs havet på Promenade Maurice Rouvier.
Här parkerar vi cyklarna och tar picknicken som består av öl, tonfisk på burk och färska baguetter med oss ner till stenklipporna. Vattentemperaturen skvalpar kring tjugofem och någon paddlar förbi på en SUP, medan en familj letar sjöstjärnor och krabbor bland stenarna en bit ut i det turkosklara vattnet. Eftermiddagsvärmen är den bästa i Nice, det är då de flesta lokalbor latar sig i solen. Också vi tänjer på lunchpausen innan vi cyklar hemåt igen.
Platt landskap västerut
Nästa dag lyser solen på nytt upp Nice medan vi ska upptäcka sandstränderna runt Antibes, som ligger väster om Nice på vägen mot Cannes. Till skillnad från Cap Ferrat går det cykelleder hela vägen längs havet, och landskapet är helt platt. Få utländska turister syns till vid de lokala restaurangerna som serverar nyfångad fisk och fruit de mer, och på hål-i-väggen-kaféerna dricker lokalbor espressos. Vid småstensstranden i Cagnes-Sur-Mer solar Angelo, som bor här.
– Det är billigare här än i både Nice och Cannes. Få turister hittar hit, och dessutom är vattnet mycket klarare, säger han.
Vi cyklar ytterligare en halvtimme innan den medeltida ringmuren tornar upp sig och vi rullar in i huvudorten Antibes. Här finns det en rad kända sandstränder, men vi har hört att det betydligt mindre Juan-les-Pins är stället som är väl värt ett besök. Restauranger har blockerat stora delar av sandremsan med strandbäddar, och cyklandet har gjort oss hungriga, men vi letar oss in bland Juan-les-Pins gågator som kantas av restauranger och kaféer där priserna är betydligt lägre än på stranden.
På La Fabbrica serveras tryffelpizza med skalade stora tryffelbitar generöst distribuerade över hela pizzan. Inga bilar, bara gående som sakta låter tiden gå. Mitt emot förbereder en servitör borden på La Creperie med en cigarett nonchalant
hängande ur mungipan på franskt vis. Nöjda med middagen hoppar vi upp på cyklarna och trampar en timme tillbaka till Nice.
Nakenbad
Det är dags att testa andra transportmedel än cyklar, så nästa morgon tar vi bussen från hamnen i Nice.
Vi ska åka mot Monaco, och denna gång hoppa av vid Saint-Laurent d’Eze, som kort kallas Eze Beach. En stig leder ner från vägen där frodig grönska täcker bergsväggarna. Det känns som om vi lämnat Nice och hoppat in i ett tropiskt badparadis, och nere vid havet möts vi av små vågor som rullar in över de småstenar som bildar stranden, samtidigt som solstrålarna reflekteras i det genomskinliga vattnet.
Här badar några familjer, medan ensamma killar fortsätter på en stig som går över de skarpa klipporna. Vi följer nyfiket efter. Ett kraftigt rep, fastsatt i berget, svingar oss sista biten till den avlägsna stranden. Den söta doften av cannabis hänger över de nakna manskropparna som solbadar på stranden. Gabriella och Sabina får en del ”vad gör ni här”blickar, det är ju trots allt en gay nudist-strand vi nyss anlänt till. Några
brunbrända kroppar guppar på uppblåsbara madrasser, medan några solar på pontoner. Romain Guibert, 33, har rest hit de senaste tio åren från hemstaden Lyon.
– Det är den bästa gaystranden man kan hitta, lugn och naturligt vacker omgiven av berg och hav, säger han.
Vi hänger kvar tills solen börjar leta sig ner över bergstopparna och tar stigen tillbaka till huvudvägen. Vi frågar några lokalbor efter en bra restaurang och får tipset Edmond’s i Cap D’Ail. En kvarts promenad senare sitter vi till bords.
Servicen och maten är båda på topp, servitören fyller på vinglasen utan att ta betalt för det, och ångad fisk med färsk sparris blir en perfekt avslutning på en lång dag på stranden. Middagen blir ett smakprov på morgondagen, eftersom vi kommer tillbaka till Cap D’Ail.
Vacker kändis
En av de kanske mest kända stränderna utanför Nice är Mala Beach. Kanske för att här finns något för alla.
Trapporna slingrar sig ner genom en blandskog av palmer och tallar. Här ligger två restauranger där solstolarna kostar mellan 30 och 50 euro att hyra. Jetsetare skålar i ljusrosa rosévin under de blodröda parasollerna. Längre bort på Mala Beach kostar den offentliga stranden med de rundformade småstenarna ingenting att ligga på, och här finns även offentliga toaletter och duschar.
Julien Dictor, 28, som bor i Nice, visar upp Mala Beach för sina föräldrar som är på besök. Julien, som ofta åker till stränder utanför Nice med sina vänner, säger att varje strand är speciell på sitt eget sätt.
Han gillar Mala Beach för att stranden är omgiven och skyddad av ett bergsmassiv. Att betala dyra pengar för solbäddarna är helt onödigt, menar han.
– Det är bekvämt på stenarna, och den här delen av stranden är lugn och tyst. Man behöver inte mer än så, säger Julien som trivs bra i denna del av Frankrike där klimatet ger många sol- och stranddagar. Han beskriver kuststräckan runt Nice som ett litet franskt paradis.
– Det kan vi gott dela med oss av till andra.