Vad händer med släktens gemensamma bastu?

En svårare bit att klä i ord är hur de årliga kostnaderna för fastigheten med bastun ska fördelas. Det framtida intresset för att använda bastun och för att delta i kostnaderna kommer att variera.

Efter olika arvskiften och styckningar finns det vid samma sjö tre fastigheter. Jag äger den första fastigheten med stuga, min bror äger den andra där han har sin stuga och mellan våra fastigheter finns en liten fastighet med bastu som är i min och min brors gemensamma ägo. Orsaken är att den fäderneärvda bastun har ett stort affektionsvärde för oss båda. Vi två har genom åren använt bastun och skött om den i största sämja. Nu går våra tankar till följande generation: Kan vi med ett rättvist avtal trygga att bastun också efter oss kommer att användas i samförstånd? Vilka är i så fall formföreskrifterna?

Jag förstår syskonens önskan att bastun ska kunna användas i harmoni också av kommande släktled. Enligt jordabalken kan syskonen ingå ett avtal om besittningen och användningen av fastigheten med bastun. Ett sådant avtal kan jämföras med ett avtal med vilket två eller fler familjer, som har köpt en gemensam tomt, delar upp besittningen och användningen av tomten, med avtalsvillkor om gränser, vatten och el med mera.

Syskonens avtal ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av dem båda. De får tämligen fritt skriva in behövliga bestämmelser om användningen av fastigheten med dess bastu. När avtalet har registrerats i fastighetsregistret har det fått viktiga rättsverkningar, av vilka här kan nämnas att det binder syskonens efterkommande så länge det är i kraft. Avtalet kan vara tidsbestämt eller i kraft tills vidare.

Teori och praktik

Även om det alltså inte finns några formella hinder för ett avtal som rättesnöre för kommande generationer är det tveksamt om ett sådant avtal är ändamålsenligt. I princip kan syskonen skriva ett synnerligen detaljerat avtal om hur fastigheten ska användas, med regler för hur släktgrenarna ska dela på användningen av bastun. Vidare kan det rentav skrivas in på vilka villkor bastukvastar får användas, hur bastuveden ska hanteras och hur vattnet ska bäras in – för att inte tala om hur efterstädningen ska ske efter varje bastukväll.

En svårare bit att klä i ord är hur de årliga kostnaderna för fastigheten med bastun ska fördelas. Det framtida intresset för att använda bastun och för att delta i kostnaderna kommer givetvis att variera, både mellan släktgrenarna och inom vardera släktgrenen.

Det kan vara vanskligt för syskonen att förutse vilka preferenser deras efterkommande kommer att ha i fråga om bastun. Inget avtal hjälper om det skär sig mellan släktingarna, innefattande alla ingifta. Eller så kan ett avtal rentav förvärra situationen mellan dem. Är släktingarna oense kan det bli besvärligt för dem att få avtalet att upphöra.

När avtalet är inskrivet binder det också eventuella framtida köpare av vardera stugfastigheten, och det kan därför minska fastigheternas marknadsvärde. Så länge avtalet är i kraft kan fastigheten inte heller delas upp mellan släktgrenarna genom klyvning eller styckning, även om förutsättningarna för en sådan delning annars skulle föreligga.

Hustavla på väggen

Tillmäter syskonen bastun en alltför stor betydelse? Ett betydligt enklare alternativ kunde vara att de båda – som en maning till kommande släktled – på väggen till bastuns omklädningsrum borrar fast en hustavla med släktens fina värderingar och med anvisningar om hur dessa värderingar ska komma till uttryck när bastun används.

Har du en fråga till KSF Medias juristteam? Sänd den till adressen juristen@hbl.fi eller per post till Juristen svarar / HBL, PB 217, 00101 Helsingfors. Frågor besvaras endast i tidningen.