Hyfsad rapportsäsong – sett till förväntningarna

Nokia och Wärtsilä har varit besvikelser. Men i relation till förväntningarna har börsbolagens delårsrapporter överlag fått ett positivt mottagande, säger portföljförvaltare.

Vi befinner oss mitt i börsbolagens rapportsäsong för årets tredje kvartal, det vill säga perioden juli–september. I går presenterade över tio bolag sina resultat, däribland Stockmann (se separat artikel) och Aktia, vars jämförbara rörelseresultat minskade med 6 procent jämfört med ett år tidigare, men ökade från förra kvartalet.

Flera av Helsingforsbörsens storbolag har redan presenterat sina delårsresultat och på torsdagen står till exempel Fiskars, Terveystalo, Cramo, Metsä Board och Outokumpu i tur.

Efter upprepade signaler om en avmattning i världsekonomin har förväntningarna varit lågt ställda. Mot den bakgrunden är reaktionerna hittills positivare än väntat. Det säger Markus Larsson, portföljförvaltare och vd på fondbolaget Fondita.

– Vi ser en tydlig avmattning, men ekonomin har inte slutat växa. De bolag som ens kommit nära förväntningarna har fått ett ganska positivt mottagande.

Till dem hör Kone, Neste, Huhtamäki, Metso och Outotec.

Men för dem som missat målet har domen varit hård. Den klart största besvikelsen är Nokia, vars aktie föll 23 procent genast efter förra veckans rapportpresentation, och sedan fortsatte att falla flera dagar. Men i går steg aktien en aning igen.

Nokias tredje kvartal låg i stort sett i linje med förväntningarna.

Men marknaden reagerade kraftigt på bolagets sänkta lönsamhetsmål i kombination med slopad vinstutdelning för resten av året.

– Att bolaget inte har tillräckligt med pengar i kassan är en tydlig signal om att det finns större problem i bakgrunden. Även om Nokia inte självt vill medge det så släpar bolagets teknologi uppenbarligen efter konkurrenterna.

Larsson påminner om att övergången till 5G är ett teknologiskifte och att sådana alltid innebär osäkerhet. Olika tillverkare går in för olika tekniklösningar och sedan återstår det att se vilken teknik som blir dominerande.

– Det verkar som om Nokia inte har slagit igenom. Att aktiekursen fortsatt att falla visar att investerarnas förtroende för Nokia är kört i botten.

Före köpet av den fransk-amerikanska nätverkstillverkaren Alcatel Lucent 2015 hade Nokia 4 miljarder euro i kassan. Nu är summan nere på 300 miljoner.

– Vart har pengarna försvunnit? Och om Nokias kärnverksamhet, nätverken, inte säljer så vad ska de då stödja sig mot framöver?

Enligt Larsson var det förvånande att styrelsen satte stopp för bolagsstämmans beslut om vinstutdelning. Det finns många frågetecken kring fallet, säger han.

Svår energimarknad

Enligt Larsson lider Wärtsilä, vars resultat också var en besvikelse, på sätt och vis av samma problem som Nokia. Precis som nätverkstekniken befinner sig energimarknaden i ett brytningsskede. Det är oklart vilka energiformer vi kommer att ha i framtiden och det här drabbar Wärtsilä; orderingången inom bolagets energisegment är mycket låg.

– Hela sektorn är i ett vänta och se-läge och investeringarna dröjer.

Janne Kujala, portföljförvaltare på Evli, betecknar Nokias och Wärtsiläs problem som företagsspecifika, snarare än konjunkturkopplade.

– Visst är fartygs- och energimarknaderna svåra för Wärtsiläs del, men bolaget har också gjort egna misstag. Detsamma gäller Nokia i valet av teknologilösningar.

Enligt Kujala påverkar avmattningen i världsekonomin nu i första hand så kallade cykliska, konjunkturkänsliga, bolag som verkstadsoch även skogsindustrin. Till exempel Stora Ensos aktie föll på tisdagen med över 5 procent efter en rapportpresentation med förväntningar på mindre efterfrågan.

– Det återstår att se hur länge avmattningen i världsekonomin fortsätter. Om det vänder uppåt igen efter årsskiftet så tror jag att pengarna återvänder till cykliska aktier, säger Kujala.

Vi ser en tydlig avmattning, men ekonomin har inte slutat växa. De bolag som ens kommit nära förväntningarna har fått ett ganska positivt mottagande. Markus Larsson Vd på fondbolaget Fondita

Uppsägningar väntar på Nordea

När det gäller Helsingforsbörsens storbolag är Nordea, precis som resten av den europeiska banksektorn, drabbat av minusräntan som gör det svårt att tjäna pengar på traditionell bankverksamhet. Jämfört med de nordiska konkurrenterna har Nordea dessutom en alltför stor kostnadskostym och banken har meddelat om sparplaner och skrivit ner tillgångar. Men enligt Markus Larsson har vi inte sett den stora smällen ännu.

– Eftersom en stor del av besparingarna ska vara personalrelaterade kan vi räkna med ett massivt program med tusentals uppsägningar. Det är bara en tidsfråga innan det sker.

Enligt Larsson har börsen gått klart bättre än vad den borde göra sett till konjunkturförväntningarna. Orsaken är givetvis nollräntan, som får investerarnas pengar att strömma till aktiemarknaden, eftersom den är enda stället där de kan få avkastning. Det har också lett till att investerarna tar större risker, söker sig även till onoterade bolag och till bolag som inte tjänar pengar.

Utvecklingen framöver beror enligt Larsson i stor utsträckning på hur inköpschefsindexen rör sig och på sysselsättningsläget bland konsumenterna.