Läkarförbundet sätter press på regeringens planer för vården
Regeringen har satt som mål att förbättra den offentliga primärvården bland annat genom en ny vårdgaranti och tusen nya läkare. Det börjar bli bråttom, anser Läkarförbundet.
Hälsovårdscentralerna i Finland är i kris, skriver Läkarförbundet i ett offentligt uttalande. Enligt Läkarförbundet måste hälso- och sjukvårdslagen snabbt skrivas om så att ickebrådskande vård garanteras inom en vecka från det att vårdbehovet bedömts. För tillfället är den så kallade vårdgarantin i icke-brådskande fall tre månader.
Den nya vårdgarantin bör enligt Läkarförbundet tryggas bland annat genom att tusen nya läkare anställs inom den offentliga primärvården, och också det bör ske i snabb takt.
– Om man inte snabbt räddar hälsovårdscentralerna finns det om några år inte något kvar att rädda, säger Läkarförbundets ordförande Samuli Saarni.
– Patienterna och pengarna har i hög grad lämnat hälsovårdscentralerna och det börjar vara sista chansen att komma med åtgärder. Nästan hälften av befolkningen sköter redan om sin hälsa på den privata sidan, det vill säga med försäkringar eller via företagshälsovården.
70 miljoner till utvecklingsprojekt
Både en vårdgaranti på sju dagar och tusen nya läkare finns inskrivna i regeringen Rinnes regeringsprogram. Regeringen har som mål att säkerställa tillgången till högklassig primärvård och socialservice för alla finländare. På så sätt vill regeringen stärka förtroendet för offentliga social- och hälsotjänster.
I praktiken innebär det att hälsovårdscentralernas verksamhet ska utvecklas. I sitt utvecklingsprogram kallar regeringen framtidens hälsovårdscentraler för social- och hälsocentraler. I regeringens vision ska dessa social- och hälsocentraler erbjuda primärvård samt mun- och tandvård, men också bland annat social service, missbrukarvård, rehabiliteringstjänster och psykvård.
Regeringen har budgeterat cirka 70 miljoner euro för kommunernas och samkommunernas utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården år 2020. Pengarna delas ut i form av statsunderstöd.
Erfarna läkare behövs
Det är inte bara patienterna som har lämnat hälsovårdscentralerna och sökt sig till den privata sidan. Enligt Läkarförbundet har antalet erfarna allmänläkare vid hälsovårdscentralerna minskat som en följd av att arbetsmängden blivit outhärdlig.
Således har andelen unga nyutexaminerade läkare vid hälsovårdscentralerna ökat och de stannar sällan en lång tid på samma arbetsplats. Läkarförbundet föreslår en lång rad förbättringar i läkarnas arbetsvillkor inom den offentliga primärvården för att hälsovårdscentralerna skulle bli attraktiva arbetsplatser där man vill jobba länge.
– Det är svårt att rekrytera erfarna, långvariga läkare till hälsovårdscentralerna. Det behövs morötter för att läkarna ska förbinda sig till en lång tid, säger Samuli Saarni och efterlyser bland annat en lönemodell som belönar läkare som gör en lång karriär vid hälsovårdscentraler.
Enligt Saarni måste det finnas ett tillräckligt stort antal erfarna läkare vid hälsovårdscentralerna för att unga läkare ska kunna få utbildning medan de specialiserar sig. Han efterlyser också mer tid för forskning vid hälsovårdscentralerna.
Oklart med kostnaderna
Saarni säger att det är svårt att uppskatta hur mycket det skulle kosta att genomföra alla de satsningar på den offentliga primärvården som Läkarförbundet efterlyser.
Tidigare har Läkarförbundet uppskattat att tusen nya läkare skulle kosta cirka 100 miljoner euro per år, och Saarni nämner samma summa när han blir tillfrågad om hela åtgärdspaketets prislapp.
– Men det är bara en gissning. Om allt skulle fungera som vi föreslår tror jag att den offentliga hälsovårdens kostnader egentligen skulle minska.
– Hälsovårdscentralen är den billigaste och mest kostnadseffektiva delen av den finländska hälsovården. Om man får primärvården att fungera kan man spara pengar.