Esbo skuldsätter sig för bildning och kollektivtrafik
Esbo stads växtvärk fortsätter också 2020. Staden måste investera stort – och skuldsättas – för att bemöta den växande befolkningens behov.
Stadsdirektör Jukka Mäkeläs budgetförslag för nästa år föreslår att Esbo investerar 335 miljoner euro i olika projekt. Fram till år 2030 är summan sammanlagt 3,1 miljarder euro.
Föremål för investeringar är bland annat ett omfattande renoveringsprojekt för stadens skolor och daghem, Spårjokern, metron och utvecklandet av service i de olika stadscentrumen.
Hela Esbo-koncernen, det vill säga staden och affärsverken samt stadens företag, investerar sammanlagt 860 miljoner euro år 2020.
Esbos kommunalskatt förblir densamma som i år. Budgetförslaget baserar sig på en kommunalskattesats på 18 procent. Skatteinkomsterna beräknas under nästa år uppgå till 1,58 miljarder euro, vilket är 4,3 procent mer än i prognosen för i år.
Mattby och Alberga växer
Man räknar med att Esbos invånarantal stiger med 4 600–4 800 personer per år. Omkring 1 100 nya jobb beräknas tillkomma årligen.
Tillväxten förutsätter också fler bostäder. År 2020 beräknas omkring 4 300 bostäder bli färdiga i Esbo, vilket är på samma nivå som i år. Under de kommande åren väntas bostadsproduktionen etablera sig vid en produktionstakt på ungefär 3 000 bostäder per år. Tyngdpunkten i bostadsbyggandet finns i Mattby- och Albergaområdena. Renoveringar av skolor och daghem ska också få mer resurser.
Trots många lovande siffror fortsätter Esbo att skuldsättas. I budgetförslaget konstateras att skuldsättningen inte kommer att brytas under den nuvarande fullmäktigeperioden.
– Redan nu kan man se att befolkningstillväxten inte stöder skatteintäkternas utveckling på samma sätt som förut, och det här bör man vara orolig över i växande städer, säger Mäkelä i ett pressmeddelande.
Enligt budgetförslaget har Esbos stads skatteintäkter utvecklats långsammare än under fjolåret. En delorsak är enligt staden skatteverkets systemförändringar, som försvårar bedömningen av nästa års skatteintäkter.
– Det är orimligt att kommunerna inte på förhand vet hur skatteintäkterna kommer att utvecklas. Under det pågående året har systemförändringarna minskat Esbos skatteintäkter med upp till 70 miljoner euro, säger Mäkelä.
Hård investeringstakt
Fullmäktigeledamoten Bo Lönnqvist (SFP) håller med om att kostnadstrycket på Esbo stad är stort. Som en orsak nämner han att statsandelsutjämningen slår hårt mot Esbo. Också lånebördan är stor på grund av den hårda investeringstakten i en växande stad.
– Vi har ju till exempel en del olyckliga renoveringsobjekt, som offentliga byggnader med dålig inomhusluft, till exempel skolor. Det satsas mycket på framtiden och det syns i ekonomin, säger Lönnqvist.
– Frågan är hur man ska hitta mekanismerna för att bryta skuldsättningsspiralen. Men det är inte något man löser på ett år, utan först på lång sikt.
När Esbo granskar sparåtgärder vänds blickarna enligt Lönnqvist ofta mot de två största sektorerna – social- och hälsovårdssektorn och bildningssektorn.
En av de största utmaningarna för den svenskspråkiga befolkningen i Esbo är enligt Lönnqvist förknippad med utbildningen.
– Det behövs fortsatt satsning på bildningssidan. Hela bildningssektorn är pressad, och vi känner också av det i de svenska skolorna.
Det kan också vara svårt att få betjäning på svenska i Esbo. I själva verket, nämner Lönnqvist, upplevdes Esbo enligt en enkät som den sämsta kommunen i huvudstadsregionen vad gäller svenskspråkig service.
– Vi ligger inte alls bra till där. Man har försökt genomföra olika kampanjer för svenskan, men det är ett dilemma. Det görs mycket åt saken men strukturerna borde ytterligare ses över.
De problem som skarvarna orsakar är oftast lokala. Därför är den regionala kunskapen viktig och därför vill skarvarbetsgruppen att det regionala samarbetet utvecklas. De vill att olika aktörer och myndigheter blir bättre på att samarbeta.
Arbetsgruppen föreslår bland annat att man i alla regioner ska göra åtgärdsplaner och utredningar. De här dokumenten ska man sedan kunna använda som stöd för ansökningar och för att fatta beslut. Det här skulle i sin tur leda till snabbare och smidigare behandling av undantagstillstånd.
Minska på fiskeskadorna
Ett konkret mål är att minska på skadorna för fiskenäringen. Fiskesektorn, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund (SLC) och Kristinestads representanter i Miljöministeriets skarvarbetsgrupp är inte nöjda med arbetsgruppens arbete. De anser att gruppen inte erkänner att skarvbeståndet är på tok för stort och att det orsakar allvarlig skada för fiskbestånden, skärgårdsnaturen, skärgårdens invånare och företagare, fritidsfisket, fiskodlingen och fiskerinäringen.
Centralförbundet för Fiskerihushållning, Finlands Fiskodlarförbund, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation, Finlands Yrkesfiskarförbund, Kristinestad stad och SLC anser inte att arbetsgruppens förslag till en nationell strategi är tillräcklig för att minska de problem och konflikter som skarven orsakar. Därför har de lämnat in en kompletterande åsikt med sju åtgärdsförslag.
Miljöministeriet ger allmänheten möjlighet att kommentera förslaget till strategi och åtgärdsplan i statsrådets utlåtandetjänst.
Sidan öppnas för allmänheten under nästa vecka och man kan bidra med sina synpunkter fram till slutet av december.