Forskare tror att Finland återgår till trepartsförhandlingar
Enligt Mika Helander, arbetsmarknadsforskare vid Åbo Akademi, är systemet med lokala förhandlingar dyrt för samhället och verkligen inte problemfritt. – Det går inte att tilllämpa exportindustrins avtal i andra branscher.
På måndagen inleddes en klassisk strejk inom den tunga industrin. 100 000 personer strejkar och stora delen av landets fabriker och industri påverkas av strejken.
– En strejk fungerar utmärkt inom industrin. Minskad personal märks tydligt i produktionen och får stora ekonomiska effekter, säger Mika Helander arbetsmarknadsforskare vid Åbo Akademi.
Parterna har endast lönerna kvar att förhandla om, vilket borde innebära att de relativt snabbt kan hitta en lösning på konflikten. Först om strejken drar ut på tiden kan man vänta sig sympatistrejker.
Dags att byta system
Numera förhandlar man fram kollektivavtal branschvist. Det här eftersom Finlands Näringsliv EK, ändrade sina stadgar 2015 och därefter gjorde klart att de inte kommer att delta i några nationella centraluppgörelser.
Men Mika Helander tror att man kommer att återgå till centrala uppgörelser igen.
– Jag tror att man kommer att vara tvungna att återgå till en allmän nationell koordinering av flera olika anledningar. Det är dyrt med de förbundsspecifika förhandlingarna, det är också svårt att nå koncensus och det blir många arbetskonflikter med liten förutsägbarhet i näringslivet och på arbetsmarknaderna.
Den ”finländska modellen” är en version av det system som finns i Sverige. Enligt den här modellen visar exportindustrin vägen för hur stora löneförhöjningarna kan vara. Det här är ändå inget fungerande system, enligt Helander.
– Vi har sannolikt en vårdstrejk på våren. Offentliga sektorn kommer att säga att de inte har råd med större löneförhöjningar än inom exportsektorn.
– I den finländska industrin är arbetskraftens andel inte lika stor som inom vårdsektorn. Den tunga industrin körs med relativt liten bemanning, medan du behöver betydligt fler händer inom vården.
Riksförlikningsmannen har kallat Industrifacket och Teknologiindustrin till medling på måndag, men däremot finns inga insatta datum för medling i de andra arbetskonflikterna, berättar Industrifackets ordförande Riku Aalto.
– Jag antar att man först vill nå en lösning i den här konflikten innan man tar itu med annan medling, säger Aalto.
På fredag samlas Industrifackets styrelse för att planera förhandlingarna och eventuella nya arbetsstridsåtgärder. Förra veckan förkastade Industrifacket riksförlikningsmannens medlingsbud, medan arbetsgivaren skulle ha varit redo att godkänna kompromissförslaget.
Hurudan lönenivå kan ni godkänna?
– Jag går inte ut med några exakta siffror offentligt. Men en sådan nivå som garanterar en ökning av de anställdas köpkraft.
Industribeställningarna minskar
Teknologiindustrin oroar sig däremot för konkurrenskraften i branschen. Det är osäkra tider på den globala marknaden och stora löneförhöjningar kan göra det svårt för den finländska industrin att hävda sig i konkurrensen.
Teknologiindustrins arbetsmarknadschef Minna Helle hänvisar till Finlands Näringsliv EK:s siffror om att beställningarna inom industrin minskar.
– Följderna kan vara allvarliga för sysselsättningen och konkurrenskraften försämras, skriver Helle på Twitter.