Demokraterna balanserar plikt med politisk risk – ”Nu finns ingen återvändo”

Så är det då ett faktum. Demokraterna har formulerat och presenterat offentligt sina åtalspunkter för riksrätt mot president Donald Trump. Nu finns ingen återvändo, skriver Juri von Bonsdorff i sin analys.

Efter en höst av utredningar har Demokraterna komprimerat argumenten för att för blott fjärde gången i nationens historia försöka avsätta en demokratiskt, av folket, vald president.

Demokraternas ledarskikt debatterade och övervägde det exakta antalet åtalspunkter ända till sista stund på måndag kväll. Slutresultatet blev två punkter; maktmissbruk och hindrande av kongressens arbete.

Enligt Demokraterna missbrukade presidenten sin makt när han försökte tvinga Ukraina att genomföra utredningar som skulle ha gagnat hans chanser att bli omvald. Donald Trump, menar Demokraterna, placerade därmed sitt eget intresse fram om nationens bästa och i samma veva äventyrade han nationens säkerhet och det kommande presidentvalets integritet.

Obstruktionsåtalet har sitt ursprung i Trumps beslut att förbjuda sina närmaste medarbetare från att samarbeta med utredningen och vägran att överlåta dokument till utredarna. Trump anser, hävdar Demokraterna, att lagar som alla bör följa inte gäller honom.

Den tredje åtalspunkten som diskuterades men övergavs skulle ha varit hindrande av rättvisa. Medan de två första åtalspunkterna är kopplade till Trumps agerande i Ukrainafrågan, skulle den tredje åtalspunkten ha införlivat element från den särskilde åklagaren Robert Muellers Rysslandsutredning och Trumps försök att bromsa eller till och med stoppa den.

Det fanns ett tryck från en del av Demokraterna i representanthuset att inkludera den tredje åtalspunkten men det var här de politiska kalkylerna trädde in i bilden.

Det har redan länge funnits tiotals demokrater som krävt att Trump ställs inför riksrätt, men det var inte förrän efter Ukrainaavslöjandet som den kritiska massan uppnåddes och Demokraternas talman och partiledare Nancy Pelosi böjde sig för trycket. Hade man inkluderat Muellerutredningen i åtalet finns en stor risk för att moderata demokrater hade hoppat av tåget och röstat emot riksrätt eftersom de anser att Rysslandsutredningen inte klart visade att Trump begått ett brott. I ett läge där Republikanernas front fortfarande är förenad skulle en splittring bland demokraterna riskera att bli politiskt ödesdiger för Pelosi. Redan nu har två demokrater sagt att de motsätter sig riksrätt.

Republikanerna brukar hävda att Demokraterna har önskat riksrätt från den första dagen Trump steg in i Vita huset. Sannolikt finns det vissa lagstiftare bland Demokraterna

som tänkt just så. Men för Pelosi och det demokratiska ledarskapet är riksrätt inget lätt beslut. Om man inte ens får enstaka republikaner att ställa sig bakom åtalet och folkets stöd inte heller växer, riskerar hela processen att se ut som ett partipolitiskt drev med ett högt pris att betala i valet nästa höst. Det ödet gick Newt Gingrich till mötes när han åtalade Bill Clinton 1998.

Det hade varit politiskt tryggare att låta väljarna fälla sin dom, men Demokraterna hänvisade till sin plikt och till att konstitutionens och presidentvalets integritet är hotad och att nationen inte har råd att vänta tills valet om ett knappt år. Trump, säger Demokraterna, vill vara kung och utgör ett ständigt hot mot demokratin. Det återstår att se om väljarna delar deras uppfattning.