Tomas Ledin har blivit bekvämare med åren
Tomas Ledin bestämde sig för att 2019 skulle bli ett år för skrivande och avbokade alla konserter utom en. I går stod Ledin på scen i Helsingfors.
Först kom filmen Mamma Mia, baserad på Abbas musik. Nu kommer filmen En del av mitt hjärta och den bygger på musik av Tomas Ledin.
Kända, och mindre kända, låtar av Tomas Ledin finns med i filmen vars intrig är enkel – småstadens äregiriga och duktiga flicka flyttar till Stockholm för att göra karriär. När hon återvänder till uppväxtorten för en kort semester och konfronteras med gänget från tonåren väller minnen och känslor över henne, inte minst vad gäller tonårens stora kärlek.
Förvecklingar uppstår men filmen slutar i romantikens tecken, som så många av Tomas Ledins hittar gör.
Tomas Ledin har inte deltagit i manusarbetet men hade sett till att ha rätt att säga nej till filmproduktionen ifall han inte var nöjd med manus. När det gäller urvalet bidrog han med förslag på trettio låtar av vilka ungefär hälften är med, bland dem Sensuella Isabella, I natt är jag din, Sommaren är kort och Hon gör allt för att göra mig lycklig.
– Jag saknar ingen låt men är glad att de tog med några okända låtar, som En sak och Vi drev hjälplöst, säger Ledin.
Hur känns det att höra sina egna låtar i en helt annan kontext?
– Det är den stora behållningen, i synnerhet när mina sånger sjungs av kvinnor. Malin Åkerman och Shima Niavanni lyckas ge låtarna ny innebörd och nya känslor.
Ett halvt sekel på scenen
Efter snart femtio år som artist har Tomas Ledin för länge sedan uppnått status som folkkär. Trots att kritikerna sågat honom har han förblivit publikens gunstling. Men framför allt har Tomas Ledin fått uppleva branschens totala förvandling.
– Den musikbransch jag kom in i 1972 går inte att jämföra med dagens bransch. Generellt kan man säga att musiken i dag konkurrerar med främst spelvärlden och den fanns inte ens när jag växte upp.
Tomas Ledin är född i Östersund men växte upp i Sandviken. Under vår intervju förlorar han sig plötsligt i minnen av uppväxten på 1960-talet.
– När jag växte upp var musik ett sätt att visa sin tillhörighet. Film och tv var inte tillgängliga på samma sätt som i dag och radion spelade popmusik en halv timme per vecka.
– Sedan kom internet och skapade nya krav på oss artister. I dag är det lättare för en artist att nå ut till publiken men svårare att hålla kvar sin publik.
När jag frågar Ledin om han tror att någon av dagens artister kan hållas på toppen i 50 år blir han tveksam.
– Sannolikt inte.
Hur är det med dig då – skulle du våga debutera som artist ifall du var ung i dag?
– Det handlar inte om att våga utan om att man måste eftersom det inte finns något annat val.
– Men jag får ibland frågor från föräldrar som säger att de har begåvade barn och undrar hur de kan hjälpa dem framåt på artistbanan. Då brukar jag fråga om barnet har planer på någon annan karriär, som polis eller advokat till exempel, och ifall föräldrarna svarar ja ber jag dem alltid uppmuntra barnet att satsa på något annat än artistlivet.
– För att klara sig som artist krävs att man helhjärtat brinner för det.
Själv brinner Tomas Ledin fortfarande för musiklivet, men inte lika intensivt som tidigare.
– Jag har blivit bekvämare av mig. Som ung tyckte jag det var okej att jobba sexton timmar per dag men det är jag inte beredd på längre.
– Däremot har jag kvar lusten att spela, skriva ny musik och ge konserter.
Politiskt samvete
Som ung vägrade Tomas Ledin göra militärtjänst, i protest mot det då pågående Vietnamkriget.
1985, var Ledin en av dem som arrangerade en ANC-gala i Stockholm, tillsammans med Mikael Wiehe och Tommy Rander.
Och när Slobodan Milosevic utlämnades till Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien 2001 följde Tomas Ledin och undertecknad med BBC:s nyhetssändning på ett hotell i Helsingfors. Ledin var intresserad och upprepade flera gånger att rättvisa äntligen skulle skipas.
I dag säger Ledin att han inte längre ger stödkonserter med politiska förtecken.
– Mikael Wiehe och jag har pratat om saken och tycker det är dags att ge stafettpinnen vidare åt den unga generationen. Däremot har jag kvar mitt sociala samvete och ger stödkonserter för hemlösa.
Tillsammans med Mikael Wiehe sitter Tomas Ledin i styrelsen för Artister mot nazister.
Vad gäller framtiden pågår nu planer för 2020. En konsert i Stockholm
är inbokad men annat är också på gång.
Kommer du att fira ditt 50-årsjubileum på scenen 2022?
– Det är några år kvar så den frågan återkommer vi till.