Professor dömer ut selleritrend: Ingen mirakelmedicin
Sellerijuice har seglat upp som en av de största hälsotrenderna i västvärlden i år, starkt påhejad av kändisar på sociala medier. Men professor Mikael Fogelholm skjuter mirakelmedicinen i sank: – Jag är utled på den här sortens humbug, säger han.
Grönsaken selleri, som använts i nordiska kök i flera hundra år, har fått en överraskande renässans. Bland annat Yle och den svenska webbsajten Nyheter24 har tidigare skrivit om hur sellerijuice förs fram som en mirakelkur.
En nyckelfaktor är den amerikanska författaren Anthony Williams bok Celery Juice: The Most Powerful Medicine of Our Time Healing Millions Worldwide. William skriver att sellerijuice kan bota en lång rad olika åkommor, om man dagligen dricker en knapp halvliter på fastande mage.
Superhälsotrendens globala spridning har fått skjuts av kändisar med miljoner följare på sociala medier som marknadsför sellerijuicen som en vardagsfrälsning. Till influerarna som sörplar sellerijuice hör till exempel skådespelaren Gwyneth Paltrow, musikern Pharrell Williams och tv-personligheten Kim Kardashian.
Sellerijuicen sägs bita på en lång rad besvär, däribland migrän, psoriasis, IBS (irritabel tarm), allergier, finnar och högt blodtryck.
Grönsaksextraktet renar blodet, heter det.
Inga bevis
Det här övertygar inte Mikael Fogelholm (bilden), professor i näringslära vid Helsingfors universitet. Tvärtom:
– Jag är utled på den här typen av fenomen. Det finns knappast en enda vetenskaplig artikel som säger något om sellerijuice, säger Fogelholm.
– Det ord som passar bäst här är humbug, säger han.
Att dricka sellerijuice är inte skadligt. Grönsaken har högt näringsinnehåll, bland annat A-, Boch C-vitaminer, fibrer och antioxidanter.
– Selleri är en bra komponent i vardagsmaten och det är helt okej att dricka sellerijuice, men det finns inga vetenskapliga belägg för att ett enda enskilt livsmedel skulle bota någon sjukdom. Inte lingon, inte blåbär och inte selleri. En del tycker om selleri, andra kan få problem med magen, säger Fogelholm.
Placeboeffekten kan däremot vara stark. I synnerhet då någon man ser upp till talar för produkten.
– Kändisar som marknadsför produkter har förstås funnits långt före internet, men sociala medier gör fenomenet mycket starkare. Influerare med massor av följare är effektiva marknadsföringsverktyg, säger Fogelholm. – När någon firma sedan samlat ihop tillräckligt mycket pengar dör fenomenet bort. I stället kommer någon annan produkt som har
en likadan livscykel.
”Bedrövligt”
Mekanismen retar honom: – Det är bedrövligt att det månad efter månad kommer nya superlivsmedel som människor tror botar sjukdomar, trots att det aldrig finns några vetenskapliga bevis för det.
Sjukdomarna som superlivsmedel påstås förebygga är ofta kroniska, och det tar år, om inte årtionden, för att se om de verkligen har en inverkan.
Harmlös juice
Sellerijuicen i sig betraktar Fogelholm som harmlös och han avråder inte från att dricka den.
– Den enda risken är att man börjar tro att juicen faktiskt är avgörande för ens hälsa, och glömmer bort allt annat. Om målet är en god hälsa är det bäst att tänka på kosten som en helhet. Selleri är bara ett av hundratals livsmedel vi använder.
Fogelholm påpekar också att hälsotrender ofta når dem som annars också tänker mycket på sin hälsa.
– Om det finns en effekt hjälper den allra minst de människor som redan har allt annat i någorlunda gott skick, medan de som inte ägnar sina kostvanor någon åtanke knappast kommer att köpa den här typen av produkt.
Sellerin växer vild i Europa och Asien, och har odlats som krydda och medicinalväxt åtminstone sedan antiken. Förutom i matlagning har selleri också bland annat använts för parfymer och eteriska oljor.
Selleri lär också ha haft ett rykte om sig som afrodisiakum. En svensk kokbok från slutet av 1800-talet avråder till exempel ”gamla ungkarlar” från att konsumera selleri.
Selleri kan i vissa fall ge upphov till allergiska reaktioner.