10 fenomen vi minns från 2010-talet
Ett turbulent och polariserande årtionde präglat av digitala sjumilakliv är slut. 2010-talet visade styrkan i gräsrotsrörelser på sociala medier, medan smarttelefonerna förändrade vardagen i grunden. Här är några fenomen historien kanske kommer att minnas från decenniet som gått.
Den arabiska våren
Den 17 december 2010 tänder den 26-åriga tunisiska gatuförsäljaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot regimen, mot konfiskeringen av hans varor och förnedringen han utsatts för. Det blir startskottet till en protestvåg som sköljer över Nordafrika och Mellanöstern.
Revolter och inbördeskrig bryter ut, med mycket varierande utgång. I Tunisien och Egypten tvingas presidenterna Ben Ali och Hosni Mubarak avgå efter massiva folkliga protester.
I Libyen utbryter ett fullskaligt inbördeskrig, som sätter punkt för Muammar Gaddafis över 40 år vid makten. I Algeriet stoppas protesterna av en polisinsats, men nya protester bryter senare ut. I Marocko och Jordanien genomför regimerna reformer.
I Syrien och Jemen utbryter blodiga och komplicerade inbördeskrig som alltjämt pågår.
Den arabiska vårens proteströrelser har alla sina nationella särdrag, men till de gemensamma drivkrafterna hör missnöje med gamla auktoritära regimer och krav på större frihet och bättre ekonomiska möjligheter.
Utmärkande för proteströrelserna är den flitiga användningen av sociala medier som öppnar händelseförloppet för omvärlden och bidrar till manifestationernas genomslagskraft.
För många i västvärlden kommer det däremot som en överraskning att värdekonservativa islamiska partier i själva verket får en starkare roll i flera av länderna. Många av de unga, däribland en stor andel kvinnor, som deltog i den arabiska vårens protesaktioner hamnar i underläge.
Smarttelefonerna stöper om vardagen – och kärleken
Under 2010-talet flyttade livet in i mobilen: betalningar, e-post, kamera, video, musik, samtliga sociala medier, oräkneliga appar. Vi är nåbara dygnet runt i en myriad olika kanaler och kan fånga virtuella Pokémon go-figurer i första bästa park. Telefonerna vet ofta mer om vårt beteende än vi själva gör.
Service som förut krävde fysisk närvaro och tålmodigt köande är nu bara ett klick bort. Smarttelefonerna är också en välsignelse för den som inte tycker om att tala med andra människor. I apparna behöver man inte säga något alls för att beställa en taxi eller en pizza.
Också dejtningen flyttar in i mobilen. De blöta småtimmarna på krogen byts ut mot ett svepande på Tinder i en djungel av ansikten, ett format som vill förmedla att det alltid kan finnas något bättre bakom nästa svep.
2010-talet var också årtiondet då vi riktade telefonkamerorna mot oss själva i stället för mot omvärlden, som Snövits styvmor betraktar spegeln.
Den som om hundra år ögnar genom bilder från stora händelser under 2010-talet kommer att upptäcka människor som vänder själva händelsen ryggen, men håller telefonen högt så att den säkert fångar ägaren på bild.
Det viktiga är inte vad som hände, utan bildbeviset på att jag var där. En stund på jorden, som Laleh sjunger i en av decenniets mest spelade svenska låtar.
Donald Trump väljs till USA:s president
Det som i satirprogram målats upp som den ultimata parodin blir verklighet i november 2016 när amerikanerna väljer affärsmannen Donald J. Trump till president.
Trumps kampanj karakteriseras av väljarpåverkan genom sociala medier, där desinformation sprider förvirring på ett sätt som få kunde förutspå.
I sitt mycket polariserande presidentskap driver Trump en isolationistisk linje och drar USA ur många internationella avtal. USA och Kina inleder ett handelskrig där varje uttalande påverkar börskurserna. Samtidigt befinner sig den globala ekonomin i ett långvarigt undantagstillstånd med negativa räntor.
Trumps styre överskuggas av beskyllningar om lögner och tjänstebrott, som utmynnar i en riksrättsutredning. Ändå bedömer experter att Trump har goda chanser att bli omvald 2020.
Terrorismens nya ansikte
Under 2010-talet blir terrorattacker så vanliga att de nästan flyter ihop i det kollektiva minnet. Många av attackerna har jihadistiska förtecken. Gärningsmän svär trohet till terrorgruppen Islamiska staten, en stridande part i det syriska inbördeskriget. Andra vansinnesdåd utförs av högerextremister.
Medlen för att sprida skräck är ofta enkla: det räcker med en person i en lastbil för att ta livet av tiotals som råkar vara på fel plats vid fel tidpunkt. Under 2010-talet når terrorattackerna också Norden.
Juli 2011: Anders Behring Breivik detonerar en sprängladdning i Oslos regeringskvarter, och går därefter till attack mot Arbeiderpartiets ungdomsförbunds sommarläger på Utøya. Totalt dödas 77 människor, de flesta ungdomar.
September 2013: al-Shabaab angriper ett köpcentrum i centrala Nairobi i Kenya. Över 60 dödas och 170 skadas.
Januari 2015: Den satiriska franska tidningen Charlie Hebdo attackeras av bröderna Kouachi. 12 personer dödas.
April 2015: al-Shabaab anfaller Garissahögskolan i Kenya. Mer än 140 människor dör.
November 2015: omkring 130 människor dödas och över 400 skadas i samordnade terrorattacker i Paris.
Mars 2016: Terrordåden i Bryssel: självmordsbombare dödar 35 personer.
Juli 2016: Attentatet i Nice: gärningsmannen mejar ned människor med lastbil. 86 dör, över 400 skadas.
December 2016: Ny lastbilsattack, den här gången mot en julmarknad i Berlin. 12 döda, närmare 50 skadade.
April 2017: Attentatet i Stockholm: En kapad lastbil plöjer genom en folkmassa på Drottninggatan.
3 personer omkommer. Ytterligare 2 personer avlider på sjukhus, 15 skadas.
Augusti 2017: Finlands första jihadistiska terrorbrott. Abderrahman Bouanane går till attack med kniv i centrala Åbo och dödar två personer. Åtta skadas.
Oktober 2017: 58 dödas och över 500 skadas i en masskjutning i Las Vegas, USA.
Klimataktivismen
Människan har länge förstört planeten, men det är först mot slutet av 2010-talet klimatdiskussionen på allvar genomsyrar samhället. Det syns också i språket där nya ord som flygskam och klimatångest blir allmänna.
Klimatpanelen IPCC:s rapporter varnar för en katastrof med ohanterliga konsekvenser, om inte snabba åtgärder vidtas för att minska utsläppen. I tal och på konferenser betonas brådskan, men grundmurade struk
turer är svåra att ändra på och åtgärderna dröjer. Det utmynnar i en växande frustration och enorma klimatdemonstrationer runtom i världen, där de unga är den drivande kraften.
Den 16-åriga Greta Thunberg från Sverige, som skolstrejkar för klimatet, stiger fram som klimatrörelsens ikoniska ledargestalt och utnämns bland annat till årets person 2019 av tidskriften Time.
Thunberg väcker ilska hos dem som vill tona ned klimatförändringen, men symboliserar framtidshopp för en ny generation. Hennes budskap är att beslutsfattarna ska lyssna på forskarna. Nu.
Strömningstjänster förändrar vanorna
För den som vuxit upp under 2010-talet kan det vara svårt att tänka sig en tid då man var tvungen att vänta på att ett visst program sändes i tv, eller på att favoritlåten spelades i radion.
Strömningstjänster som Netflix, HBO och Spotify gör att man kan titta och lyssna på vad man vill när man vill. Filmerna flyttar från biosalongerna allt mer in i soffhörn och sängkamrar. Serieformatet upplever en guldålder: sträcktittande blir ett vanligt tidsfördriv.
Serien Game of Thrones växer sig till exempel till ett av 2010-talets största popkulturfenomen, med den machiavelliska karaktären Tyrion Lannister, spelad av Peter Dinklage, och drakmodern Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) som kultfigurer.
Metoo-rörelsen
Ett upprop som slår genom på hösten 2017 efter avslöjanden om omfattande sexuella trakasserier inom amerikansk filmindustri. Flera anklagelser riktas bland annat mot filmproducenten Harvey Weinstein. Initiativtagarna uppmanar andra att berätta om nedtystade övergrepp, trakasserier och våldtäkter på sociala medier, genom hashtaggen #metoo.
Genomslaget blir enormt då kvinnor världen över träder fram och vittnar. Målet är att synliggöra trakasserier och bakomliggande maktstrukturer. Metoo blir ett av de största samtalsämnena i offentligheten.
Uppropet fungerar som en väckarklocka. Metoo har jämförts med andra kvinnorörelser, till exempel med kampen för jämställd rösträtt.
Flyktingkrisen
Nöd och konflikter i Afrika och Mellanöstern – i synnerhet Syrienkriget – leder till att ett ovanligt stort antal människor sätter sig i rörelse för att söka asyl och ett bättre liv i Europa. Migrationen som kallas flyktingkrisen kulminerar 2015 då EU registrerar 1,3 miljoner asylansökningar och 1,8 miljoner illegala övergångar vid unionens yttre gränser.
Migranterna kommer i synnerhet från Syrien och Irak, men också från bland annat Afghanistan, Somalia och Eritrea. Många omkommer under färden över Medelhavet. Människosmugglare tar hutlösa summor för en plats på överfulla, skrangliga båtar.
Flyktingmottagandet väcker frän debatt och fördelas ojämnt inom EU. Gränskontroller skärps. Tyskland, Ungern, Sverige och Österrike tar emot omkring två tredjedelar av alla nya asylansökningar under 2015. Ur ett internationellt perspektiv är det ändå inte Europa, utan länder i Asien och Afrika, som tar emot flest flyktingar.
Finland hör inte till de stora mottagarländerna. Drygt 32 000 personer söker asyl i Finland 2015. Under de följande åren minskar antalet.
Brexit
Europa tas på sängen vid midsommar 2016 då chockresultatet i den brittiska folkomröstningen om EUmedlemskap klarnar. Premiärminister David Camerons vågspel straffar sig hårt: 51,9 procent röstar för brexit, alltså för att lämna EU. Allmän panik bryter ut och börskurserna rasar.
En ny regering under Theresa May tillträder och inleder planeringen för Storbritanniens utträde ur EU i enlighet med artikel 50 i Lissabonfördraget.
Men det är lättare sagt än gjort. Förhandlingarna om utträdesavtal
har förvandlats till en byråkratisk och politisk mardröm som tärt på relationerna mellan Storbritannien och övriga Europa, och delat det brittiska folket.
May avgår 2019 och efterträds av Boris Johnson. Nyval ordnas i december.
Johnson tar en brakseger och lovar driva genom brexit, vad det än innebär.
Vetenskapliga upptäckter: Det svarta hålet och gudspartikeln
I april 2019 lyckades något man länge trott var omöjligt: det första fotografiet av ett svart hål togs, tack vare radioteleskopet Event Horizon Telescope. Teleskopet avbildade ett massivt svart hål i stjärnbilden Jungfrun i galaxen Messier 87, på ungefär 55 miljoner ljusårs avstånd.
Det blev det slutliga beviset för att Albert Einstein hade rätt: svarta hål, alltså himlakroppar med ett så starkt gravitationsfält att varken strålning eller materia kan lämna dem, existerar.
Bilden visar en ring av lysande, het plasma som roterar kring det svarta hålet. Själva hålet avger inget ljus alls.
En ännu större upptäckt, bland annat enligt Yles vetenskapsprogram Kvanthopp, gjordes sju år tidigare. I juli 2012 meddelade Europeiska partikelfysiklabbet Cern att man lyckats bevisa förekomsten av den så kallade gudspartikeln, Higgsbosonen, med hjälp av den enorma partikelacceleratorn LHC.
Higgsbosonen har kallats fysikens heliga graal, partikeln som ingår i det så kallade Higgsfältet som genomsyrar universum och ger allting dess massa, också atomerna i våra kroppar.
Källor: Nationalencyklopedin, HBLarkiv, Yle Vega/Kvanthopp, Washington Post, The Guardian, Time Magazine, Wikipedia.