Brokig läsning i webbtoppen 2019
Skottdramat i Borgå, etnonationalism, hälsa, språkfrågor, kändisar, fartygsolyckor, känguru på vift och jämförelser mellan Finland och Sverige. En mycket brokig bukett ämnen finns bland de populäraste artiklarna på HBL.fi 2019.
Bland de mest lästa artiklarna på HBL.fi under det gångna året finns mycket varierande ämnen: från skottdramat i Borgå till tandvårdsfrågor, från kändisskvaller till fartygsolyckor.
Eftersom en ny prenumerationsmodell infördes 2019 är topplistan svårttolkad, men den berättar ändå intressanta historier om året som gått och om vilka ämnen som verkligen engagerar HBL:s läsare på webben.
Kring nyår brukar HBL publicera listor över de mest lästa artiklarna på HBL.fi under det gångna året. År 2019 är sådana listor vanskliga att sammanställa eftersom en ny prenumerationsmodell stegvis införts för stora delar av det digitala innehållet.
Men listtoppen berättar ändå intressanta historier om nyhetsåret som gått och om läsarbeteendet på webben.
Språkfrågor och identitetspolitik får i regel stort genomslag bland HBL-läsarna, bland annat för att ämnena väcker många reaktioner både för och emot. Algoritmerna som styr hur artiklar lyfts fram på sociala medier prioriterar dessutom sådant innehåll som får många reaktioner. Det innebär att verkligt polariserande artiklar får stor räckvidd – en tendens som är allt annat än problemfri.
Listan för 2019 toppas till exempel av en artikel om medlemmar i Sannfinländarnas ungdomsförbund Finsk ungdom, som såg sig manade att definiera vem som ska kunna räknas som finländare. I den definitionen fick bland annat finlandssvenskar inte plats.
Våld och olyckor har varit centrala delar av nyhetsförmedlingen åtminstone sedan Homeros dagar. Så är det alltjämt, hur man än vrider på siffrorna. Bland HBL-läsarna är intresset särskilt stort om fallet har kopplingar till Svenskfinland, exempelvis polisskjutningen i Borgå i somras då två bröder greps efter en dramatisk biljakt. Både nyhetsartiklarna och intervjun med de misstänkta brödernas pappa fick stor spridning.
Bland våldsdåden märks också det tragiska fallet med den unga mannen som gick till attack med sabel vid ett yrkesinstitut i Kuopio i statistiken.
En alldeles särskilt intresseväckande subkategori bland olycksnyheterna i webbtoppen är incidenter till sjöss, i synnerhet ombord på passagerarfärjor. Här sticker till exempel intervjun med hustrun till den åländska kaptenen på kryssningsfartyget Viking Sky, som drabbades av maskinstopp i hårt väder, ut.
Riksdagsvalet i våras syns främst i ett glädjande stort intresse för den digitala valkompassen, med närmare 12 000 sidvisningar under veckorna före valet.
De gånger HBL publicerar kändisnyheter på webben brukar läsarkritiken inte låta vänta på sig, men likväl hör till exempel artiklarna ”Krista Siegfrids och Janne Grönroos har skilt sig” och ”Han är Li Anderssons nya pojkvän” till årets mest lästa.
Lika säkra kort är hälsofrågor, där artikeln om tanderosion, ”Vegetarianer behöver se upp, men också andra – erosionen är här och den är allvarlig”, smällde högt. Kungligheter går också hem hos en stor del av läsarna. Under det gångna året dyker till exempel artikeln ”Margaret var skandalernas prinsessa” upp bland de mest lästa, vilket kan ha en koppling till dramaserien The Crowns popularitet.
Den rena överraskningsfaktorn ska heller aldrig underskattas på webben. Det visar till exempel intresset för den vita kängurun Willy Wonka, som en sommarmorgon påträffades skuttande längs med en landsväg på Åland efter att ha rymt ur sin inhägnad. Den påföljande kängurujakten som fick ett lyckligt slut följdes i tusentals hushåll i Svenskfinland.
Bland sportartiklarna dyker Finlands skrällguld i VM i ishockey upp i statistiken, närmare bestämt inlägget inför turneringen som förutspådde lejonen magra framgångar. HBL:s sportchef åt kort därefter bokstavligen upp sina ord.
Rubriken avgör
Webbsiffror innehåller många nyckfulla variabler. Publiceringstidpunkt, delningar i olika grupper på sociala medier och också ren slump spelar stor roll. Det som är populärast på webben behöver inte heller alls vara det som läses flitigast i pappersoch e-tidningen.
Det som däremot går att säga med säkerhet är att rubriken betyder nästan allt på webben. I tidningen kan läsaren överblicka en helhet, men på webben är rubriken vanligen det enda läsaren ser i en oändlig, brusande kavalkad av nyheter, memer, bilder och videor av katter som gör någonting vansinnigt gulligt.
Därför måste rubriken vara så begriplig och framför allt så intresseväckande att den fångar läsarens uppmärksamhet på mindre än två sekunder.
Det går inte att rädda en usel artikel med en braskande rubrik, men det går alldeles utmärkt att förstöra en bra artikel med en dålig rubrik. Det är därför minst lika intressant att årligen titta i listans andra ända, på artiklar som nästan ingen läste på webben.
Det krävs till exempel närmast ett mirakel för att någon ska öppna en artikel med rubriken ”Förhandlingar fortsätter på torsdag nästa vecka” oberoende av hur bra själva texten är, eller hur samhälleligt relevant själva förhandlingen är.
Den här mekanismen leder till att rubriker på webben i stället har en form som många uppfattar som irriterande klickfiske. Men rubrikerna är samtidigt en spegelbild av läsarbeteendet på webben, som medier kan
iaktta i realtid. De flesta nyhetsmedier skriver inte lockande rubriker för sitt eget nöjes skull eller för att lura någon att läsa en dålig artikel, utan i förhoppning om att så många som möjligt ska läsa en bra artikel som det lagts ned mycket arbete på.
I dag styrs dessutom allt flera sajter av en automatik som kallt prioriterar sådant innehåll som får flest sidvisningar.
Det innebär att vårt beteende på webben framöver får ännu större betydelse för hur det digitala civila samhället utformas. Det vi klickar på, det får vi mer av.
Redaktionernas och läsarnas intresse i den här frågan är i högsta grad gemensamt: engagerande och väl underbyggda artiklar om ämnen som berör.
Det bästa sättet att få illa underbyggda klickrubriker att försvinna är därför att så många som möjligt klickar på rubriker som inte är klickrubriker, utan sådana rubriker som man vill se mer av i fortsättningen.